Skåne - Hallands järnväg (SHJ)

Konkurrensen med Landskrona stärkte Helsingborgs strävanden efter en järnväg norrut mot Ängelholm, men under konsul P. Olssons kraftfulla ledning vidgades perspektivet bort över Hallandsås.
Det började alltså handla om den västkustbana som staten inte velat bygga, och åter hade man att konkurrera med ett projekt som drevs av Landskrona.
Eftersom riksdagen var fortsatt motsträvig och snål med lån måste mycket kapital uppdrivas lokalt och regionalt, och Olsson fick hårt utnyttja sina kommersiella, politiska och även religiösa kontakter.

Höganäsbolaget bekostade delvis västra delen av den sidobana som korsade huvudbanan i Kattarp och anlades med lägre teknisk standard. Järnvägsbyggarna ställdes inför två större utmaningar: utfarten uppför landborgen i Helsingborg, för vilken en anslående järnviadukt konstruerades, och passagen av Hallandsås genom den slingrande Sinarpsdalen.
Både trafiken och ekonomin utvecklades positivt när banan väl hade öppnats och inte minst sedan en kustjärnväg blivit klar hela vägen till Göteborg.

Koncession
1881-06-17 Helsingborg–Ängelholm och Kattarp–Höganäs. BD609, 611
1882-07-17 Ängelholm–Halmstad. BD493
1882-10-06 Kattarp–Åstorp. BD611

Längd Totalt 120 km.

Förvaltningsort Helsingborg.

Trafikförändringar
1885-01-09 *Helsingborg–Ängelholm, 27 km, och Åstorp–Höganäs övre, 26 km, allmän trafik samt Höganäs övre–Höganäs nedre, 1 km, godstrafik.
1885-06-23 *Ängelholm–Ängelholms hamn, 3 km, allmän trafik.
1885-08-21 *Ängelholms hamn–Halmstad, 62 km, allmän trafik.
1890 *Höganäs övre–Höganäs nedre, persontrafik.
1919-01-01 †Höganäs övre–Höganäs nedre, 1 km, persontrafik.
1972-01-01 †Kattarp–Höganäs, 16 km persontrafik.
1992-06-09 †samma sträcka, godstrafik (sista tåg 1992-06-05).

Samband
Viss samtrafik med Mellersta Hallands järnväg och Göteborg–Hallands järnväg, bl.a. genomgående personvagnar från 1892.

Omläggning 1955-06-10 förbigångsspår utanför Kattarp för genomgående tåg Åstorp–Helsingborg F.

Förstatligad 1896-01-01.

Elektrifiering 1937-05-21 [Åstorp]–[Kattarp]–Höganäs.

Fjärrblockering
1955-06-10 Kattarp, förbigångsspåret; Kattarp, lokal fjärrstyrning.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1991-06-10 Kattarp stn; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.

ATC
1983-07-25 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp).
1991-06-09 Kattarp stn.
1992-02-03 Åstorp stn.

Upprivning Höganäs övre–Höganäs 1974, Kattarp–Höganäs 1997.

Nollpunkt Obekant Helsingborg–Halmstad, Åstorp för Åstorp–Höganäs.

Anmärkning
a) Tågfärjorna Helsingborg–Helsingör började gå 1892-03-10.
b) 1988-07-01–2002-03-31 var Kattarp–Höganäs länsjärnväg för godstrafik.

Litteratur Alf Åberg, Konsul P Olsson, 1953

SHJ uppgick 1896-01-01 i Västkustbanan (se härefter denna, även för huvudlinjens trafikplatsdata).

Västkustbanan

Västkustbanan, SJ, bildades 1896-01-01 av de förstatligade enskilda järnvägarna: 
- Göteborg - Hallands ärnväg BanDel,BD, BD 489
- Mellersta Hallands järnväg BD 491
- Malmö–Billesholms järnväg BD 497, 495
  samt sträckorna
- Halmstad–Helsingborg av Skåne–Hallands järnväg BD 493, 609
- Ängelholm–Billesholms gruva av Landskrona–Ängelholms järnväg. BD 495
- Markaryd–Veinge järnväg. BD 607

Hässleholm–Markaryds järnväg räknas sedan 1990 som alternativ väg, liksom från 1990-talet sträckan Kävlinge–Lund av Lund–Trelleborgs järnväg.
Sedan Helsingborg C 1991 driftsatts som genomgångsstation räknas även sträckan Helsingborg–Teckomatorp–Eslöv av Landskrona & Helsingborgs järnvägar som del av Västkustbanan, liksom från 2001 den nybyggda delen Ramlösa–Landskrona och (den ombyggda) Landskrona–Kävlinge järnväg (se alla dessa för tidigare data).

  Att staten inte byggde någon stambana mellan landets näst största städer var helt i linje med policyn att undvika sjöfartskonkurrens och bryta bygd. Starka politiska påtryckningar från Hallandsintressena hjälpte inte heller.
Det var först sedan bolagsbanorna på sträckan visat sin ekonomiska bärkraft och trafiken till den nya tågfärjan i Helsingborg hotat att helt komma i privata händer som riksdagen gick med på förstatligandet – och sedan ett första initiativ hade röstats ner.
SJ satsade efter övertagandet en hel del på spårbyte, broförstärkning, rullande materiel och annat för att ge sträckan en enhetlig standard, men karaktären av ursprungligt lappverk har negativt påverkat dess fortsatta utveckling.

I Skåne fick den från början två grenar, med slutpunkt i Helsingborg respektive Malmö, och västkustbanetrafiken har där gått skiftande och stundtals komplicerade vägar. Också dagens förnyelse, där det mesta av järnvägen nybyggs, sker ryckvis och utdraget.
Återstående arbeten på Västkustbanan är främst att se som linjeomläggningar. Även här har förseningarna varit omfattande. På sträckan Hamra–Varberg har inget fysiskt arbete påbörjats.

Längd Ursprungligen 327, numera 288 km.

Trafikförändringar
1955-06-10 * triangelspår vid Kattarp, 1 km.
1962-05-27 † Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 † Ängelholm–Helsingborg F, 26 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 † Kungsbacka–Ängelholm, 189 km, lokal persontrafik.
1975-06-01 † Ängelholm–Teckomatorp, 49 km, lokal persontrafik.
1983-06-11 † Kävlinge–Arlöv, 19 km, persontrafik.
1986-11-03 † Helsingborg C–Helsingborg F, 0,5 km, godstrafik.
1991-06-10 † Kattarp–Helsingborg C, 14 km, godstrafik.
1992-08-17 * Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1999-01-11 Helsingborg C–Ängelholm, 20 km, *lokal persontrafik.
2001-01-07 * Ramlösa–Landskrona Ö, 19 km, persontrafik.

Trafik
a) Tidigt sågs Västkustbanan som sammanhängande trafikled. Från 1892 förekom personvagnssamtrafik Göteborg–Malmö/Helsingborg.
b) 1996-06-01–2001-09-03 angjorde inte nattågen Oslo–København Göteborg C utan genade Olskroken–Gubbero. Pendel från Göteborg C anslöt i Möndals nedre den förra perioden. Under den senare var tåget en rent norsk-dansk angelägenhet och gick utan uppehåll för resandeutbyte mellan Kornsjø och Helsingborg
c) Godstrafik förekommer normalt inte genom tunneln vid Helsingborg C.

Trafikuppehåll
a) 1982-05-23–1991-06-09 all trafik Ängelholm–Kattarp, övningsbana för SJ-skolan i Ängelholm. Turisttrafik med dressin 1984–1987. Lätt justerad sträckning vid återöppnandet.
b) Veinge–Hässleholm, 72 km, fjärrpersontrafik, uppehåll flera perioder från b1990t .
c) 1995-06-12–08-13 Lund C–Kävlinge, all trafik p.g.a. dubbelspårsbygge. Samma sak 1996-06-10–1997-01-05, 2003-06-30–08-03 och 2004-06-13–08-08.

Omläggning
a) 1902-05-01 blev Helsingborg Å ensam slutstation för Västkustbanans persontrafik i staden (namnändring till Helsingborg F 1937-03). Tidigare hade somliga tåg gått fram till Helsingborg C.
b) 1920-10 södra infarten till Varberg.
c) 1923 Lindome–Anneberg, 5 km.
d) 1927-09 Kållered–Lindome, 4 km.
e) 1930-05-15 blev Göteborg C ny nordlig slutstation för persontrafiken (via Gubbero fp) i stället för Göteborg B:s. Genomgående personvagnar växlades över från 1927.
f) 1936-05-15 triangelspår Gubbero–Olskroken för direkt gång till Sävenäs rbg.
g) 1936-10-06 södra infarten till Falkenberg, ny bro över Ätran.
h) 1968-06-28 Almedal–Gubbero, Gårdatunneln öppnades.
i) 1978-05-21 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
j) 1985-06-02 Brännarp–Halmstad C, 21 km.
k) 1988-04-16 Öringe–Brännarp, 6 km.
l) 1991-06-10 i Helsingborg ny genomfart och centralstation, ”Knutpunkten”, i tunnel. Under ombyggnaden fanns en provisorisk station något söder om det gamla läget.
m) 1993-04-04 Hamra–Torebo, 18 km, linjeförkortning 1 km.
n) 1994-10-29 Heberg–Öringe, 6 km.
o) 1995-12-03 Inlag–Sätinge (på sträckan Kungsbacka–Fjärås), 2 km.
p) 1996-01-08 Eldsberga–Båstad, 26 km, linjeförkortning 5 km.
q) 1996-11-22 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
r) 2004-11-07 Lekarekulle–Frillesås, 10 km, slutetapp. Tidigare etapper 2003-08-24, 2003-12-12 och 2004-03-07
s) 2008-06-15 Torebo–Falkenberg nya–Heberg, 13 km, linjförkortning 4 km.

Elektrifiering
1933-04-04 [Arlöv]–Lomma, 5 km.
1934-05-15 [Lomma]–Lomma kyrka, 1 km.
1934-12-01 [Lomma kyrka]–Ängelholm, 72 km.
1935-07-02 [Ängelholm]–Halmstad, 66 km.
1936-10-06 [Halmstad]–[Göteborg], 151 km.
1937-01-08 [Ängelholm]–Helsingborg F.
2001-01-07 [Ramlösa]–[Landskrona Ö], 19 km, ursprunglig.

Dubbelspår
1939-05-15 Gubbero–Almedal, 3 km.
1968-05-12 Göteborg C–Gubbero, 1 km.
1985-06-02 Brännarp–Halmstad, 21 km.
1988-05-26 Öringe–Brännarp, 6 km, enkelspårsdrift 1988-04-16–05-26.
1988-05-29 Almedal–Mölndals nedre, 3 km.
1990-01-18 Halmstad–Trönninge, 8 km.
1991-06-16 Mölndals nedre–Kållered, 6 km.
1992-04-26 Kållered–Lindome, 4 km.
1992-05-27 Lindome–Ledsgård, 6 km.
1992-06-14 Ledsgård–Kungsbacka, 5 km.
1993-04-07 Tyllered–Torebo, 9 km, enkelspårsdrift 1993-04-04–04-06.
1993-04-20 Hamra–Tyllered, 9 km, enkelspårsdrift 1996-04-04–04-19.
1995-03-13 Heberg–Öringe, 6 km.
1995-08-27 Trönninge–Eldsberga, 4 km.
1996-01-08 Eldsberga–Laholm V, 11 km.
1996-01-23 Laholm V–Båstad, 15 km, enkelspårsdrift 1996-01-08–01-22.
1997-02-24 Kävlinge–Vallkärra, 6 km.
1997-04-10 Kungsbacka–Lekarekulle, 13 km, utom kort avsnitt söderut från Kungsbacka
1997-06-15 Värö–Tångaberg, 7 km.
1998-12-13 Tångaberg–Varberg, 8 km.
2000-04-16 Löftabro–Värö, 8 km.
2000-10-30 Landskrona Ö–Kävlinge, 18 km.
2001-01-07 Helsingborg gbg–Landskrona Ö.
2002-02-17 Frillesås–Löftabro, 1 km.
2002-04-29 Vejbyslätt–Lingvallen, 4 km.
2003-06-09 Kungsbacka, södra utfarten, 0,5 km.
2004-12-12 Lekarekulle–Frillesås, 10 km.
2005-08-08 Vallkärra–Lund C, 4 km.
2008-06-15 Torebo–Heberg, 13 km.

Linjeblockering automatisk
1942 Almedal–Mölndals nedre.
1951 Hasslarp–Kattarp–Ödåkra.
1964 Mölndals nedre–Kungsbacka.
1965 Kungsbacka–Harplinge.
1966 Halmstad–Veinge.
1976-07-22 Veinge–Markaryd.
1980-09-25 Kävlinge–Lomma.
1983-12-05 Teckomatorp–Kävlinge.

Fjärrblockering
1930 Gubbero fp, lokal fjärrstyrning; Göte-borg C.
1965-09-30 (Mölndals nedre)–(Varberg)–(Falkenberg]–(Getinge); Göteborg.
1966-03-01 Getinge–(Halmstad); Göteborg.
1967-04-17 (Halmstad)–(Veinge)–(Ängelholm); Malmö.
1973-02-12 Falkenberg stn; Göteborg.
1974-11-30 Veinge stn, delvis och tidvis; Malmö.
1976-02-22 Veinge stn, helt; Malmö.
1978-05-12 Mölndals nedre stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1978-05-21 Almedal stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1982-05-23 (Ängelholm)–(Åstorp); Malmö.
1982-06-23 Ängelholm stn; Malmö.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1983-12-05 (Teckomatorp)–[Arlöv]; Malmö.
1985-06-02 Furet fp, lokal fjärrstyrning; Halmstad.
1990-08-25 Halmstad stn, tidvis; Göteborg.
1991-06-09 Helsingborg C stn ”nya”, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg.
1991-06-10 Varberg stn, tidvis; Göteborg, och [Ängelholm]–Kattarp; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.
1993-02-28 [Almedal]–[Mölndals nedre]; Göteborg, lokal fjärrstyrning utbytt mot fjb.
1994-01-09 Teckomatorp stn, tidvis; Malmö.
1994-02-10 Teckomatorp, helt–(Eslöv); Malmö.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö, förut fjärrstyrd bara för Södra stambanan.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-06-08 Halmstad stn, helt; Göteborg.
1999-05-03 Varberg stn, helt; Göteborg.
2001-01-07 Helsingborg–Landskrona Ö; Malmö.
2003-05-29 Landskrona gbg; Malmö.
2004-04-02 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.

ATC
1981-06-01 (Mölndals nedre)–(Varberg).
1982-10-20 (Varberg)–(Halmstad).
1982-12-15 (Halmstad)–Åstorp.
1983-03-21 Kävlinge–(Arlöv).
1983-07-25 Signestorp–(Helsingborg F).
1983-12-05 Teckomatorp–[Kävlinge]
1984-02-13 (Åstorp)–(Kågeröd)–[Teckomatorp].
1985-09-29 Kågeröd stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1987-04-02 Gubbero–Mölndals nedre.
1988-11-04 Halmstad stn.
1990-04-22 Varberg stn.
1991-06-09 [Ängelholm]–Kattarp och Helsingborg C ”nya” stn.
1993-05-25 Vittsjö stn, slopad.
1996-01-08 [Eldsberga]–[Båstad N].
2001-01-07 [Helsingborg]–Landskrona.

Upprivning Göteborg N–Gubbero ~1936, Helsingborg F 1992.

Nollpunkt Göteborg C för Göteborg–Helsingborg, Helsingborg C för Helsingborg–Kävlinge, Landskrona gbg för Kävlinge–Lund.

Anmärkning
a) Uttrycket ”Västkustbanan” användes före förstatligandet endast om GHB, MHJ och SHJ, sträckan Göteborg–Helsingborg.
b) Planer på dubbelspår fanns tidigt och dimensionerade bland annat Lund–Bjärreds järnvägs viadukt
c) Signalställverket för Almedal och Mölndals nedre (1978) var landets första med bildskärmsteknik. Ställverket i Varberg (1990) var BV:s sista större i reläteknik.
d) 1991-06-10 upphörde resandeutbytet på Helsingborg F då färjetrafiken flyttades över till Helsingborg C. Åter till Helsingborg F 1991-11-08–12-14 efter färjeolycka.
e) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet. Landskrona–Kävlinge var länsjärnväg.