|
Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status
|
|
OBS!
Ljusgråa fält avser
gamla linjen |
|
|
|
|
Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
| G |
(Göteborg C) |
|
457,400 |
|
1930-05-15
| |
| |
lmk |
|
0,900 |
|
|
lmk km 456,497 = 0,850 |
| |
Persontågsbron |
|
1,100 |
|
|
bro 156 m; dsp |
| |
Persontågsbron |
|
1,300 |
|
|
bro 280 m över WSB och Svingeln |
| |
Persontågsbron |
|
1,500 |
|
|
bro 644 m över WSB och Svingeln |
| |
Gårda |
|
2,000 |
|
|
bro 85 m, dsp |
| |
(Olskroken) |
|
|
|
|
|
| Gro |
(Gubbero) |
|
2,100 |
4 |
1929 |
avx, fp 1930-05-15; ansl till Olskroken(–Sävenäs); triangelspår; tillhör Göteborg C ställverk; IS |
| |
|
|
|
|
|
|
| Gsö |
Göteborg S |
|
|
|
1978-05-21 |
*1978-05-21; ej enskild stn, övergångsvis lokalt styrområde för Almedal, Mölndal nedre och Mölndal övre, styrområdet upplöst 1979-11-19 |
| |
Gårdatunneln |
|
3,100 |
|
1968-06-28 |
tunnel 2163 m ; vid linjeomläggning; dsp |
| Gda |
Gårda |
|
2,500 |
4 |
1888-09-01 |
hp, † 1913 |
| Lis |
Liseberg |
|
3,200 |
7 |
1993-04-21 |
hp (inne i tunneln, hst 1994-06-12); PH |
| Ögt |
Örgryte |
|
3,300 |
7 |
1888-09-01 |
hp, † 1900 |
| Am |
Almedal |
v |
5,000 |
4 |
1888-09-01 |
hp, stn 1894, † P 1971-05-23, † 1991-06-10; ansl Kust till kustbanan; tillhör Göteborg C ställverk; IS |
| |
Lackarebäck |
|
6,900 |
|
|
port 382 m under E6 vid Gunnebo; dsp |
|
Presenten |
|
6,000 |
4 |
1888-09-01 |
hp, † 1896-10-01
|
| Prn |
Presenten |
h |
6,000 |
3 |
1927 |
lp, † 1973-06-01, BI 1977-10 |
| Lkä |
Lagklarebäck |
|
7,100 |
4 |
1888-09-01 |
hp, † 1909 |
| Mdn |
Mölndals nedre |
v |
7,400 |
4 |
1992-08-17 |
*P 1992-08-17, † G 1996-01-08; skyltat Mölndal; PS |
|
Mölndal nedre |
|
8,100 |
4 |
1888-09-01 |
stn, † P 1972-05-28, *P 1989-05-28 (enstaka tåg),
† P 1991-06-10; fd Mölndal nedre, <1893-10-01 Mölndal, <1925-01-01 Fässberg |
| Fb |
Fässberg |
|
|
|
|
|
|
Mölndal |
|
|
|
|
|
| Kra |
Kärra |
|
10,200 |
9 |
1894 |
hp, † 1913-10-01 |
| Krd |
Kållered |
v |
13,000 |
10 |
1992-08-17 |
*P 1992-08-17; PS |
| Krd |
Kållered |
|
13,600 |
11 |
1891 |
hp, stn 1909-10-01, † G 1971-05-23, † 1972-05-28 |
| Sag |
Sagsjön |
v |
15,200 |
20 |
1939 |
lp, I infogad i Kållered stn 1991-06-16, † 1996-06-10 |
| Ldo |
Lindome |
v |
17,800 |
11 |
1888-09-01 |
stn, † P 1970-05-31, † 1989-10-01,
stn 1992-08-17; PS |
| Ag |
Anneberg |
v |
22,300 |
8 |
1992-08-17 |
*P 1992-08-17; PH |
|
Ag |
Anneberg |
|
22,400 |
8 |
1888-09-01 |
stn, †P 1970-05-31, † 1971-12-01, BI 1992-05-09 |
| Lgd |
Ledsgård |
|
23,500 |
8 |
1992-05-09 |
ts ; IS |
| Khe |
Kungsbacka Hede |
|
25,300 |
7 |
1992-08-17 |
hp (skyltad Hede); PH |
| Hed |
Hedal |
h |
25,800 |
7 |
1888-09-01 |
hp, † 1959-05-31; <1921-10-01 Hede |
| Hed |
Hede |
|
|
|
|
|
| Kb |
Kungsbacka |
h |
28,100 |
3 |
1888-09-01 |
stn, † G 1989-10-01; <1910 Kongsbacka; PS |
| Kb |
Kongsbacka |
|
|
|
|
|
| Inl |
Inlag |
|
29,300 |
1 |
1994-05-15 |
avx, BI 1995-12-03 |
| |
Hammargård |
|
30,800 |
|
1995-12-03 |
tunnel 197 m; vid linjeomläggning; dsp |
| |
Rolfsbron |
|
32,500 |
2 |
1890 |
hp, † 1893 |
| |
Rolfsån |
|
32,600 |
2 |
>1892 |
vt, BI |
| Sät |
Sätinge |
|
34,400 |
9 |
1993-10-31 |
avx, BI 1995-05-21 |
| |
Sätinge |
|
34,800 |
|
|
bro 76 m; dsp |
| Jos |
Josberg |
|
|
|
|
35,1 Josberg (Jos) 8 avx 1995-01-15, BI 1996-01-23 |
| Frs |
Fjärås |
v |
36,400 |
4 |
1888-09-01 |
stn, † P 1972-05-28, † 1982-07-01, BI 1996-11-23; ansl statsbanan Fjärås–Lyngern |
Statsbanan Fjärås–Lygnern.
Anlagd 1910 som spår till den stora grustäkt som SJ etablerat i Fjärås bräcka,
längd 3 km.
Trafikförändringar:
1916-06-01* allmän trafik,
1930-06-19 †persontrafik (formellt),
1979-08-01 †godstrafik (formellt).
Trafik:
a) Persontrafik endast under seglationssäsongen på Lygnern, lokalannonserad ännu 1935.
b) Från 1970 endast sporadiska grustransporter. Elektrifiering: 1936-10-06, avelektrifierad 1970.
Fjärrblockering 1965-09-30, Fjärås stn; Göteborg.
Upprivning ~1 km närmast grustäkten ~1970, återstoden 1980.
Litteratur: Fjärås – bygd att vårda, 1991. |
| |
Fjärås grusgrop |
|
+2,500 |
|
|
grp |
| Lyn |
Lygnern |
|
+3,300 |
1 |
1916-06-0 |
hlp,
lp ~1920, säsong- hp därefter, † 1970 |
| |
|
|
|
|
|
|
| |
Fjärås |
|
38,100 |
|
1996-11-21 |
tunnel 350 m; vid linjeomläggning; dsp |
| |
Fjärås gamla tunnel |
|
38,200 |
|
1978-05-22 |
tunnel 115 m, BI 1996-11-20; vid linjeomläggning |
| |
|
|
|
|
|
|
| Tpa |
Torpa |
|
39,700 |
6 |
1995-10-23 |
avx, BI 1996-03-24 |
| Lekn |
Lekarekulle N |
|
40,600 |
6 |
1993-11-28 |
avx, I infogad i Lekarekulle (II) stn 1994-06-11 |
| Lek |
Lekarekulle |
|
40,900 |
6 |
1994-06-11 |
ts; IS |
|
Leks |
Lekarekulle S |
|
41,900 |
2 |
1993-11-28 |
avx, I infogad i Lekarekulle (II) stn 1994-06-11 |
| Lek |
Lekarekulle |
h |
42,400 |
2 |
1938-05-15 |
hp, † 1970-05-31 |
| Åa,
Åsa |
Åsa |
h |
47,100 |
5 |
1888-09-01 |
stn, † G ~1970, †1 978-05-28 |
| |
Åsa |
|
47,400 |
|
2004-11-07 |
tunnel 1850 m; vid linjeomläggning; dsp |
| Få |
Frillesås |
v |
51,400 |
6 |
2002-02-10 |
ts ; IS |
| Få |
Frillesås |
|
52,100 |
10 |
1888-09-01 |
stn, † P 1972-05-28, † 1975-06-01, BI 2000-06-18 |
| |
Löftaskog |
|
52,800 |
|
2000-06-18 |
tunnel 142 m ; dsp |
| Lfb |
Löftabro |
|
53,400 |
2 |
2000-05-21 |
avx, ts 2000-06-13, BI 2002-02-17; grenpunkt dubbelspår |
| |
Stråvalla |
|
54,600 |
|
2000-06-18 |
tunnel 160 m ; dsp |
| Sål |
Stråvalla |
h |
54,800 |
2 |
1934-05-15 |
hp, † 970-05-31 |
| |
lmk |
|
57,000 |
|
|
lmk km 56,146 = 57,000 |
| Höga |
Höga |
|
57,900 |
7 |
1997-04-20 |
avx, BI 1999-04-13 |
| Näa |
Nordvära |
|
|
|
| |
| Vbk |
Väröbacka |
v |
59,800 |
4 |
1888-09-01 |
stn, † P 1981-05-31, † 1994-01-01, BI 1997-04-19; <1922-06-01 Backa; småbana Väröbacka–Värö bruk |
| Ba |
Backa |
|
|
|
|
|
| Vrö |
Värö |
|
61,600 |
6 |
1997-04-20 |
stn (ej persontrafik); GS |
| Vrö |
Värö |
|
61,800 |
4 |
1971-07-01 |
lp, I infogad i Väröbacka stn 1974-12-10 |
| Sva |
Sunvära |
|
62,500 |
3 |
1995-10-23 |
avx, BI 1996-02-04 |
| Åkr |
Åskloster |
v |
64,200 |
2 |
1888-09-01 |
stn, † G 1964-05-31, † 1970-05-31, BI 1997 |
| Khu |
Kalthus |
|
65,100 |
4 |
1995-09-02 |
avx, BI 1996-02-18 |
| Kdl |
Kärradal |
h |
67,300 |
11 |
1995-01-25 |
avx, BI 1995-12-17 |
| Kdl |
Kärradal |
|
67,600 |
11 |
1937-06-15 |
hp, † 1957-06-02 |
| Tåe |
Tångaberg |
v |
68,800 |
8 |
1997-06-15 |
ts, BI 1998-12-13; grenpunkt dubbelspår |
| Tåe |
Tångaberg |
|
69,200 |
8 |
1916 |
ssp, hlp 1918-07-01, hlp+blp 1948, stn 1949-06-01, †G 1964-05-31, †1970-05-31, BI 1997; <1918 Tången |
| Ldm |
Lindmanns |
|
70,100 |
3 |
1996-03-18 |
avx, BI 1998-04-04 |
| Meg |
Mellangården |
|
72,200 |
6 |
1997-05-06 |
avx, BI 1998-03-08 |
| Lho |
Lindhov |
|
72,400 |
5 |
1998-03-08 |
avx, BI 1998-11-18 |
| Vb |
Varberg |
v |
77,200 |
2 |
1880-10-25 |
stn; ansl VbÄJ, Viskadalsbanan; FS |
Göteborg–Hallands järnväg (GHB)
Göteborg - Varberg
GHB, den sista länken i Västkustbanan, fick en relativt kort existens som privat järnväg.
Bakom tillkomsten låg i första hand Bergslagernas järnvägar, som därigenom bland annat skulle stimulera transittrafiken på sina spår från Norge. Sambandet tog sig exempelvis uttryck i att GHB leddes in till BJ-stationen i Göteborg.
Liksom för de andra yngre, blivande Västkustbanebolagen var trafik och intäkter goda redan från början.
Koncession: 1884-10-31.
Längd: 77 km.
Förvaltningsort Göteborg.
Trafikförändringar: 1888-09-01 *Göteborg B:s–Varberg, allmän trafik.
Samband: Förvaltades av BJ.
Förstatligad
1896-01-01, samtidigt med Mellersta Hallands järnväg, MHJ, Skåne–Hallands järnväg,
SHJ, Landskrona–Ängelholms järnväg, LEJ, och Malmö–Billesholms järnväg,
MBJ, för att skapa en statlig västkustbana.
Åtgärden närmast framtvingad av det samarbete som dessa banor inledde då tågfärjorna började gå Helsingborg–Helsingör 1892-03-10.
SJ befarade att en stor del av kontinenttrafiken därmed skulle stanna i enskild hand. Genomgående personvagnar Helsingborg F/Malmö–Göteborg från 1892.
Litteratur
Bent Sundberg, ”Göteborg–Hallands järnväg – sista länken mellan Oslo och Köpenhamn”, Tåg 2/1985.
Uppgick alltså 1896 i Västkustbanan – se vidare nedan.
Västkustbanan
 Västkustbanan,
SJ, bildades 1896-01-01 av de förstatligade enskilda järnvägarna:
- Göteborg - Hallands järnväg, BanDel,BD, 489.
- Mellersta Hallands järnväg BD 491.
- Malmö–Billesholms järnväg BD 497,
495.
samt sträckorna
- Halmstad–Helsingborg av Skåne–Hallands järnväg BD 493,
609.
- Ängelholm–Billesholms gruva av Landskrona–Ängelholms järnväg.
BD 495.
- Markaryd–Veinge järnväg. BD 607.
Hässleholm–Markaryds järnväg räknas sedan 1990 som alternativ väg, liksom från 1990-talet sträckan Kävlinge–Lund av Lund–Trelleborgs järnväg.
Sedan Helsingborg C 1991 driftsatts som genomgångsstation räknas även sträckan Helsingborg–Teckomatorp–Eslöv av Landskrona & Helsingborgs järnvägar som del av Väskustbanan, liksom från 2001 den nybyggda delen Ramlösa–Landskrona och (den ombyggda) Landskrona–Kävlinge järnväg (se alla dessa för tidigare data).
Att staten inte byggde någon stambana mellan landets näst största städer var helt i linje med policyn att undvika sjöfartskonkurrens och bryta bygd. Starka politiska påtryckningar från Hallandsintressena hjälpte inte heller.
Det var först sedan bolagsbanorna på sträckan visat sin ekonomiska bärkraft och trafiken till den nya tågfärjan i Helsingborg hotat att helt komma i privata händer som riksdagen gick med på förstatligandet – och sedan ett första initiativ hade röstats ner.
SJ satsade efter övertagandet en hel del på spårbyte, broförstärkning, rullande materiel och annat för att ge sträckan en enhetlig standard, men karaktären av ursprungligt lappverk har negativt påverkat dess fortsatta utveckling.
I Skåne fick den från början två grenar, med slutpunkt i Helsingborg respektive Malmö, och västkustbanetrafiken har där gått skiftande och stundtals komplicerade vägar. Också dagens förnyelse, där det mesta av järnvägen nybyggs, sker ryckvis och utdraget.
Återstående arbeten på Västkustbanan är främst att se som linjeomläggningar.
Även här har förseningarna varit omfattande. På sträckan Hamra - Varberg har inget
fysiskt arbete påbörjats.
Längd Ursprungligen 327, numera 288 km.
Trafikförändringar
1955-06-10 *triangelspår vid Kattarp, 1 km.
1962-05-27 †Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 †Ängelholm–Helsingborg F,
26 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 †Kungsbacka–Ängelholm,
189 km, lokal persontrafik.
1975-06-01 †Ängelholm–Teckomatorp,
49 km, lokal persontrafik.
1983-06-11 †Kävlinge–Arlöv, 19 km, persontrafik.
1986-11-03 †Helsingborg C–Helsingborg F, 0,5 km, godstrafik.
1991-06-10 †Kattarp–Helsingborg C, 14 km, godstrafik.
1992-08-17 *Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1999-01-11 Helsingborg C–Ängelholm, 20 km, *lokal persontrafik.
2001-01-07 *Ramlösa–Landskrona Ö, 19 km, persontrafik.
Trafik
a) Tidigt sågs Västkustbanan som sammanhängande trafikled. Från 1892 förekom personvagnssamtrafik Göteborg–Malmö/Helsingborg.
b) 1996-06-01–2001-09-03 angjorde inte nattågen Oslo–København Göteborg C utan genade Olskroken–Gubbero. Pendel från Göteborg C anslöt i Möndals nedre den förra perioden. Under den senare var tåget en rent norsk-dansk angelägenhet och gick utan uppehåll för resandeutbyte mellan Kornsjø och Helsingborg
c) Godstrafik förekommer normalt inte genom tunneln vid Helsingborg C.
Trafikuppehåll
a) 1982-05-23–1991-06-09 all trafik Ängelholm–Kattarp, övningsbana för SJ-skolan i Ängelholm. Turisttrafik med dressin 1984–1987. Lätt justerad sträckning vid återöppnandet.
b) Veinge–Hässleholm, 72 km, fjärrpersontrafik, uppehåll flera perioder från b1990t
.
c) 1995-06-12–08-13 Lund C–Kävlinge, all trafik p.g.a. dubbelspårsbygge. Samma sak 1996-06-10–1997-01-05, 2003-06-30–08-03 och 2004-06-13–08-08.
Omläggning
a) 1902-05-01 blev Helsingborg Å ensam slutstation för Västkustbanans persontrafik i staden (namnändring till Helsingborg F 1937-03). Tidigare hade somliga tåg gått fram till Helsingborg C.
b) 1920-10 södra infarten till Varberg.
c) 1923 Lindome–Anneberg, 5 km.
d) 1927-09 Kållered–Lindome, 4 km.
e) 1930-05-15 blev Göteborg C ny nordlig slutstation för persontrafiken (via Gubbero fp) i stället för Göteborg B:s. Genomgående personvagnar växlades över från 1927.
f) 1936-05-15 triangelspår Gubbero–Olskroken för direkt gång till Sävenäs rbg.
g) 1936-10-06 södra infarten till Falkenberg, ny bro över Ätran.
h) 1968-06-28 Almedal–Gubbero, Gårdatunneln öppnades.
i) 1978-05-21 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
j) 1985-06-02 Brännarp–Halmstad C, 21 km.
k) 1988-04-16 Öringe–Brännarp, 6 km.
l) 1991-06-10 i Helsingborg ny genomfart och centralstation, ”Knutpunkten”, i tunnel. Under ombyggnaden fanns en provisorisk station något söder om det gamla läget.
m) 1993-04-04 Hamra–Torebo, 18 km, linjeförkortning 1 km.
n) 1994-10-29 Heberg–Öringe, 6 km.
o) 1995-12-03 Inlag–Sätinge (på sträckan Kungsbacka–Fjärås), 2 km.
p) 1996-01-08 Eldsberga–Båstad, 26 km, linjeförkortning 5 km.
q) 1996-11-22 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
r) 2004-11-07 Lekarekulle–Frillesås, 10 km, slutetapp. Tidigare etapper 2003-08-24, 2003-12-12 och 2004-03-07
s) 2008-06-15 Torebo–Falkenberg nya–Heberg, 13 km, linjförkortning 4 km.
Elektrifiering
1933-04-04 [Arlöv]–Lomma, 5 km.
1934-05-15 [Lomma]–Lomma kyrka, 1 km.
1934-12-01 [Lomma kyrka]–Ängelholm, 72 km.
1935-07-02 [Ängelholm]–Halmstad, 66 km.
1936-10-06 [Halmstad]–[Göteborg], 151 km.
1937-01-08 [Ängelholm]–Helsingborg F.
2001-01-07 [Ramlösa]–[Landskrona Ö],
19 km, ursprunglig.
Dubbelspår
1939-05-15 Gubbero–Almedal, 3 km.
1968-05-12 Göteborg C–Gubbero, 1 km.
1985-06-02 Brännarp–Halmstad, 21 km.
1988-05-26 Öringe–Brännarp, 6 km, enkelspårsdrift 1988-04-16–05-26.
1988-05-29 Almedal–Mölndals nedre, 3 km.
1990-01-18 Halmstad–Trönninge, 8 km.
1991-06-16 Mölndals nedre–Kållered, 6 km.
1992-04-26 Kållered–Lindome, 4 km.
1992-05-27 Lindome–Ledsgård, 6 km.
1992-06-14 Ledsgård–Kungsbacka, 5 km.
1993-04-07 Tyllered–Torebo, 9 km, enkelspårsdrift 1993-04-04–04-06.
1993-04-20 Hamra–Tyllered, 9 km, enkelspårsdrift 1996-04-04–04-19.
1995-03-13 Heberg–Öringe, 6 km.
1995-08-27 Trönninge–Eldsberga, 4 km.
1996-01-08 Eldsberga–Laholm V, 11 km.
1996-01-23 Laholm V–Båstad, 15 km, enkelspårsdrift 1996-01-08–01-22.
1997-02-24 Kävlinge–Vallkärra, 6 km.
1997-04-10 Kungsbacka–Lekarekulle, 13 km, utom kort avsnitt söderut från Kungsbacka
1997-06-15 Värö–Tångaberg, 7 km.
1998-12-13 Tångaberg–Varberg, 8 km.
2000-04-16 Löftabro–Värö, 8 km.
2000-10-30 Landskrona Ö–Kävlinge, 18 km.
2001-01-07 Helsingborg gbg–Landskrona Ö.
2002-02-17 Frillesås–Löftabro, 1 km.
2002-04-29 Vejbyslätt–Lingvallen, 4 km.
2003-06-09 Kungsbacka, södra utfarten, 0,5 km.
2004-12-12 Lekarekulle–Frillesås, 10 km.
2005-08-08 Vallkärra–Lund C, 4 km.
2008-06-15 Torebo–Heberg, 13 km.
Linjeblockering automatisk
1942 Almedal–Mölndals nedre.
1951 Hasslarp–Kattarp–Ödåkra.
1964 Mölndals nedre–Kungsbacka.
1965 Kungsbacka–Harplinge.
1966 Halmstad–Veinge.
1976-07-22 Veinge–Markaryd.
1980-09-25 Kävlinge–Lomma.
1983-12-05 Teckomatorp–Kävlinge.
Fjärrblockering
1930 Gubbero fp, lokal fjärrstyrning; Göte-borg C.
1965-09-30 (Mölndals nedre)–(Varberg)–(Falkenberg]–(Getinge); Göteborg.
1966-03-01 Getinge–(Halmstad); Göteborg.
1967-04-17 (Halmstad)–(Veinge)–(Ängelholm); Malmö.
1973-02-12 Falkenberg stn; Göteborg.
1974-11-30 Veinge stn, delvis och tidvis;
Malmö.
1976-02-22 Veinge stn, helt; Malmö.
1978-05-12 Mölndals nedre stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1978-05-21 Almedal stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1982-05-23 (Ängelholm)–(Åstorp); Malmö.
1982-06-23 Ängelholm stn; Malmö.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1983-12-05 (Teckomatorp)–[Arlöv]; Malmö.
1985-06-02 Furet fp, lokal fjärrstyrning; Halmstad.
1990-08-25 Halmstad stn, tidvis; Göteborg.
1991-06-09 Helsingborg C stn ”nya”, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg.
1991-06-10 Varberg stn, tidvis; Göteborg, och [Ängelholm]–Kattarp; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.
1993-02-28 [Almedal]–[Mölndals nedre]; Göteborg, lokal fjärrstyrning utbytt mot fjb.
1994-01-09 Teckomatorp stn, tidvis; Malmö.
1994-02-10 Teckomatorp, helt–(Eslöv); Malmö.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö, förut fjärrstyrd bara för Södra stambanan.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-06-08 Halmstad stn, helt; Göteborg.
1999-05-03 Varberg stn, helt; Göteborg.
2001-01-07 Helsingborg–Landskrona Ö;
Malmö.
2003-05-29 Landskrona gbg; Malmö.
2004-04-02 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.
ATC
1981-06-01 (Mölndals nedre)–(Varberg).
1982-10-20 (Varberg)–(Halmstad).
1982-12-15 (Halmstad)–Åstorp.
1983-03-21 Kävlinge–(Arlöv).
1983-07-25 Signestorp–(Helsingborg F).
1983-12-05 Teckomatorp–[Kävlinge]
1984-02-13 (Åstorp)–(Kågeröd)–[Teckomatorp].
1985-09-29 Kågeröd stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1987-04-02 Gubbero–Mölndals nedre.
1988-11-04 Halmstad stn.
1990-04-22 Varberg stn.
1991-06-09 [Ängelholm]–Kattarp och Helsingborg C ”nya” stn.
1993-05-25 Vittsjö stn, slopad.
1996-01-08 [Eldsberga]–[Båstad N].
2001-01-07 [Helsingborg]–Landskrona.
Upprivning Göteborg N–Gubbero ~1936, Helsingborg F 1992.
Nollpunkt Göteborg C för Göteborg–Helsingborg, Helsingborg C för Helsingborg–Kävlinge, Landskrona gbg för Kävlinge–Lund.
Anmärkning
a) Uttrycket Västkustbanan användes före förstatligandet endast om GHB,
MHJ och SHJ, sträckan Göteborg - Helsingborg.
b) Planer på dubbelspår fanns tidigt och dimensionerade bland annat
Lund - Bjärreds järnvägsviadukt
c) Signalställverket för Almedal och Mölndals nedre (1978) var landets
första med bildskärmsteknik. Ställverket i Varberg (1990) var BV:s sista
större i reläteknik.
d) 1991-06-10 upphörde resandeutbytet på Helsingborg F då färjetrafiken
flyttades över till Helsingborg C. Åter till Helsingborg F 1991-11-08 - 12-14
efter färjeolycka.
e) Ingick 1988-07-01 - 2002-03-31 i stomnätet. Landskrona - Kävlinge var
länsjärnväg.
Källor och referenser
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata
2009.
-
Lennart Améen, ”Kilometer för kilometer Malmö–Göteborg”, Tåg 10/1977.
-
Tåg 9/1991, temanummer om Helsingborg.
-
Ulf Nyström, ”Sydvästen AB tar över på västkusten”, Tåg 4/1999.
-
Trafikplatsdata för Eldsberga–Hässleholm redovisas under Markarydsbanan, för Ramlösa–-
- Eslöv under Landskrona & Helsingborgs järnvägar, för
Ängelholm - Billesholm - Lomma - Malmö under Godsstråket genom Skåne.
- Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst.
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920. |
Upprättad: 2004-12-05 Benny Nilsson
/ Kjell Byström
Uppdaterad/kompletterad
2019-01-17 Rolf Sten |