HOME
INDEX

497     Teckomatorp - Arlöv

FÖREGÅENDE
LISTA
Teckomatorp - Kävlinge - Flädie - (Arlöv)
NÄSTA



Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Tp Teckomatorp v 265,800 28 1865-08-01 hp, stn 1886-09-18, † G 1989-09-24; ansl L&HJ
Ndn Norrvidinge v 269,700 30 1886-09-18 hp, stn ~1895, †G 1967-05-28, I hp 1971-09-06, † 1972-06-28
Ndn Norrhvidinge      
Sdn Södervidinge h 271,900 30 1886-09-18 hp, stn ~1895, hlp 1959, † 1967-05-28. PU 1971-06-11;  1967-06-25 uppehåll för skolelever till 1971-11-06.
Sdn Söderhvidinge      
Grt Gryet     274,1 Gryet (Grt) 18 avx 1999-08-09, I infogad i Kävlinge stn 2000
Kg Kävlinge h 275,100 15 1886-09-18 stn, † G 1997-06-09; <1913 Kjeflinge; ansl 20,4 KSJ, KjBJ, Godsstråket genom Skåne; PS
Kg Käflinge      
Kg Kjeflinge      
  Lackalänga grusgrop   276,000 11 <1924 grp, †
Fud Furulund h 277,500 19 1886-09-18 hp, stn ~1895, hlp 1962, T hp 1975-01-01, I hp 1978-06-05, † 1983-06-11
Stf(Ste Stävieby h 279,600 23 1886-09-18 stn, hlp 1958, hp 1962, †1967-05-28; <1921-01-01 Stävie
Ste Stävie      
Stf Stäfvie      
Fl Flädie v 283,600 6 1886-09-18 stn, hlp 1966, T hp 1974-06-01, † 1977-05-22, BI 1977; ansl BLHJ
Fl Flädie   283,700 6  avx 1996-03-17, ts 1996-06-03; IS
  Port   284,000    port under BLHJ, BI 1940
Ön Önnerup h 285,200 3 1886-09-18, hp,  stn ~1895, hlp 1939, hp 1961, † 1967-05-28
Lmk Lomma kyrka h 287,700 3 1934-05-15 hp, † 1966-05-22
Lml/Lmal Lomma lastplats 288,300 3 1894-04-30 lp, † 1937; sign Lml/Lmal
Lo/Lma Lomma h 289,300 5 1886-09-18 stn, I hlp 1980-09-25, I hp 1981-02-16; godsspåren bildade egen trafikplats, Lomma industrispår, † 1983-06-11
Lma

Lomma

  289,600 5 1981-02-16 ssp, lp 1985-04-01, † 1990-01-08, BI 1998-03-18; <1986-06-01 Lomma industrispår (Lmai)
Lmai Lomma industrispår      
Slma Södra Lomma   290,000 7 1951 abo, A 1959-05-31; enbart körriktning söderut
Anp Alnarp 290,800 1944-06-05 hp, † 1967-05-28
Sanp Södra Alnarp   292,100 9 1951 abo, A 1959-05-31
  Alnarp   292,400     bro 82 m över E6
Ali Arlövs industrispår 293,000 7 1969 ssp ; IL
Ali Arlöv industrispår      
Valv Västra Arlöv   293,600   1951 abo, † 1959-95-31; endast körriktning norrut
Al (Arlöv) vh 294,000 3 1871-10-21 stn, P 1977-05-22; ansl godsstråket genom Skåne

 

Malmö–Billesholms järnväg (MBJ)

Med delvis okonventionella medel insamlades aktiekapital för att ge Malmö anslutning till Västkustbanetrafiken som annars hotade att koncentreras till Helsingborg, ett hot som förstärktes av ryktet att staten tänkte förvärva Helsingborg–Hässleholms järnväg.
I Billesholm fanns Landskrona–Ängelholms järnväg som kunde förmedla kontakt norrut. Väg- och Vatten tvingade dock fram en båge österut från den räta linjen för att underlätta kontakten med Lund. Trafikinkomsterna var goda vilket avspeglades i beloppet för statens inlösen.
I Billesholm nåddes de skånska kolfälten och cementfabriken i Lomma var en stor godskund.

Koncession 1884-09-26 Malmö–Billesholms gruva.

Längd 60 km.

Förvaltningsort Malmö.

Trafikförändringar
1885-09 *Kävlinge–Teckomatorp, 9 km, provisorisk godstrafik.
1886-09-18 *hela sträckan, allmän trafik.

Samband Redan 1891 stod MBJ och Malmö–Trelleborgs järnväg under gemensam administration – se vidare Malmö järnvägar.

Förstatligad 1896-01-01.

Anmärkning
Spårförbindelsen med Helsingborg–Hässleholms järnväg i Billesholm gick via en vändskiva.
MBJ förstatligades tillsammans med järnvägarna Landskrona–Ängelholm, Skåne–Halland, Mellersta Halland och Göteborg–Halland för att bilda en sammanhängande statlig bana och ingick från 1896 i Västkustbanan (se vidare denna).

Malmö järnvägar
Sammanfattande benämning på järnvägarna Malmö–Simrishamn, Malmö–Trelleborg, Trelleborg–Rydsgård, Västra Klagstorp–Tygelsjö och Vellinge–Skanör–Falsterbo.
Malmö–Billesholms järnväg och MTJ stod redan 1891 under gemensam administration, vartill successivt knöts MSJ, TRJ, Malmö–Kontinentens järnväg, KTJ och HFSJ. MBJ och MKontJ utträdde vid förstatligandet 1896 respektive 1909. MSJ, med Malmö stad som huvudägare, var den ledande parten

Västkustbanan

Västkustbanan, SJ, bildades 1896-01-01 av de förstatligade enskilda järnvägarna: 
- Göteborg–Hallands järnväg BanDel, BD, BD 489
- Mellersta Hallands järnväg BD 491
- Malmö–Billesholms järnväg BD 497, 495
  samt sträckorna
- Halmstad–Helsingborg av Skåne–Hallands järnväg BD 493, 609
- Ängelholm–Billesholms gruva av Landskrona–Ängelholms järnväg. BD 495
- Markaryd–Veinge järnväg. BD 607

Hässleholm–Markaryds järnväg räknas sedan 1990 som alternativ väg, liksom från 1990-talet sträckan Kävlinge–Lund av Lund–Trelleborgs järnväg.
Sedan Helsingborg C 1991 driftsatts som genomgångsstation räknas även sträckan Helsingborg–Teckomatorp–Eslöv av Landskrona & Helsingborgs järnvägar som del av Västkustbanan, liksom från 2001 den nybyggda delen Ramlösa–Landskrona och (den ombyggda) Landskrona–Kävlinge järnväg (se alla dessa för tidigare data).

  Att staten inte byggde någon stambana mellan landets näst största städer var helt i linje med policyn att undvika sjöfartskonkurrens och bryta bygd. Starka politiska påtryckningar från Hallandsintressena hjälpte inte heller.
Det var först sedan bolagsbanorna på sträckan visat sin ekonomiska bärkraft och trafiken till den nya tågfärjan i Helsingborg hotat att helt komma i privata händer som riksdagen gick med på förstatligandet – och sedan ett första initiativ hade röstats ner.
SJ satsade efter övertagandet en hel del på spårbyte, broförstärkning, rullande materiel och annat för att ge sträckan en enhetlig standard, men karaktären av ursprungligt lappverk har negativt påverkat dess fortsatta utveckling.

I Skåne fick den från början två grenar, med slutpunkt i Helsingborg respektive Malmö, och västkustbanetrafiken har där gått skiftande och stundtals komplicerade vägar. Också dagens förnyelse, där det mesta av järnvägen nybyggs, sker ryckvis och utdraget.
Återstående arbeten på Västkustbanan är främst att se som linjeomläggningar. Även här har förseningarna varit omfattande. På sträckan Hamra - Varberg har inget fysiskt arbete påbörjats.

Längd Ursprungligen 327, numera 288 km.

Trafikförändringar
1955-06-10 * triangelspår vid Kattarp, 1 km.
1962-05-27 † Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 †  Ängelholm–Helsingborg F, 26 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 † Kungsbacka–Ängelholm, 189 km, lokal persontrafik.
1975-06-01 † Ängelholm–Teckomatorp, 49 km, lokal persontrafik.
1983-06-11 † Kävlinge–Arlöv, 19 km, persontrafik.
1986-11-03 † Helsingborg C–Helsingborg F, 0,5 km, godstrafik.
1991-06-10 † Kattarp–Helsingborg C, 14 km, godstrafik.
1992-08-17 * Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1999-01-11 Helsingborg C–Ängelholm, 20 km, *lokal persontrafik.
2001-01-07 * Ramlösa–Landskrona Ö, 19 km, persontrafik.

Trafik
a) Tidigt sågs Västkustbanan som sammanhängande trafikled. Från 1892 förekom personvagnssamtrafik Göteborg–Malmö/Helsingborg.
b) 1996-06-01–2001-09-03 angjorde inte nattågen Oslo–København Göteborg C utan genade Olskroken–Gubbero. Pendel från Göteborg C anslöt i Möndals nedre den förra perioden. Under den senare var tåget en rent norsk-dansk angelägenhet och gick utan uppehåll för resandeutbyte mellan Kornsjø och Helsingborg
c) Godstrafik förekommer normalt inte genom tunneln vid Helsingborg C.

Trafikuppehåll
a) 1982-05-23–1991-06-09 all trafik Ängelholm–Kattarp, övningsbana för SJ-skolan i Ängelholm. Turisttrafik med dressin 1984–1987. Lätt justerad sträckning vid återöppnandet.
b) Veinge–Hässleholm, 72 km, fjärrpersontrafik, uppehåll flera perioder från b1990t .
c) 1995-06-12–08-13 Lund C–Kävlinge, all trafik p.g.a. dubbelspårsbygge. Samma sak 1996-06-10–1997-01-05, 2003-06-30–08-03 och 2004-06-13–08-08.

Omläggning
a) 1902-05-01 blev Helsingborg Å ensam slutstation för Västkustbanans persontrafik i staden (namnändring till Helsingborg F 1937-03). Tidigare hade somliga tåg gått fram till Helsingborg C.
b) 1920-10 södra infarten till Varberg.
c) 1923 Lindome–Anneberg, 5 km.
d) 1927-09 Kållered–Lindome, 4 km.
e) 1930-05-15 blev Göteborg C ny nordlig slutstation för persontrafiken (via Gubbero fp) i stället för Göteborg B:s. Genomgående personvagnar växlades över från 1927.
f) 1936-05-15 triangelspår Gubbero–Olskroken för direkt gång till Sävenäs rbg.
g) 1936-10-06 södra infarten till Falkenberg, ny bro över Ätran.
h) 1968-06-28 Almedal–Gubbero, Gårdatunneln öppnades.
i) 1978-05-21 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
j) 1985-06-02 Brännarp–Halmstad C, 21 km.
k) 1988-04-16 Öringe–Brännarp, 6 km.
l) 1991-06-10 i Helsingborg ny genomfart och centralstation, ”Knutpunkten”, i tunnel. Under ombyggnaden fanns en provisorisk station något söder om det gamla läget.
m) 1993-04-04 Hamra–Torebo, 18 km, linjeförkortning 1 km.
n) 1994-10-29 Heberg–Öringe, 6 km.
o) 1995-12-03 Inlag–Sätinge (på sträckan Kungsbacka–Fjärås), 2 km.
p) 1996-01-08 Eldsberga–Båstad, 26 km, linjeförkortning 5 km.
q) 1996-11-22 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
r) 2004-11-07 Lekarekulle–Frillesås, 10 km, slutetapp. Tidigare etapper 2003-08-24, 2003-12-12 och 2004-03-07
s) 2008-06-15 Torebo–Falkenberg nya–Heberg, 13 km, linjförkortning 4 km.

Elektrifiering
1933-04-04 [Arlöv]–Lomma, 5 km.
1934-05-15 [Lomma]–Lomma kyrka, 1 km.
1934-12-01 [Lomma kyrka]–Ängelholm, 72 km.
1935-07-02 [Ängelholm]–Halmstad, 66 km.
1936-10-06 [Halmstad]–[Göteborg], 151 km.
1937-01-08 [Ängelholm]–Helsingborg F.
2001-01-07 [Ramlösa]–[Landskrona Ö], 19 km, ursprunglig.

Dubbelspår
1939-05-15 Gubbero–Almedal, 3 km.
1968-05-12 Göteborg C–Gubbero, 1 km.
1985-06-02 Brännarp–Halmstad, 21 km.
1988-05-26 Öringe–Brännarp, 6 km, enkelspårsdrift 1988-04-16–05-26.
1988-05-29 Almedal–Mölndals nedre, 3 km.
1990-01-18 Halmstad–Trönninge, 8 km.
1991-06-16 Mölndals nedre–Kållered, 6 km.
1992-04-26 Kållered–Lindome, 4 km.
1992-05-27 Lindome–Ledsgård, 6 km.
1992-06-14 Ledsgård–Kungsbacka, 5 km.
1993-04-07 Tyllered–Torebo, 9 km, enkelspårsdrift 1993-04-04–04-06.
1993-04-20 Hamra–Tyllered, 9 km, enkelspårsdrift 1996-04-04–04-19.
1995-03-13 Heberg–Öringe, 6 km.
1995-08-27 Trönninge–Eldsberga, 4 km.
1996-01-08 Eldsberga–Laholm V, 11 km.
1996-01-23 Laholm V–Båstad, 15 km, enkelspårsdrift 1996-01-08–01-22.
1997-02-24 Kävlinge–Vallkärra, 6 km.
1997-04-10 Kungsbacka–Lekarekulle, 13 km, utom kort avsnitt söderut från Kungsbacka
1997-06-15 Värö–Tångaberg, 7 km.
1998-12-13 Tångaberg–Varberg, 8 km.
2000-04-16 Löftabro–Värö, 8 km.
2000-10-30 Landskrona Ö–Kävlinge, 18 km.
2001-01-07 Helsingborg gbg–Landskrona Ö.
2002-02-17 Frillesås–Löftabro, 1 km.
2002-04-29 Vejbyslätt–Lingvallen, 4 km.
2003-06-09 Kungsbacka, södra utfarten, 0,5 km.
2004-12-12 Lekarekulle–Frillesås, 10 km.
2005-08-08 Vallkärra–Lund C, 4 km.
2008-06-15 Torebo–Heberg, 13 km.

Linjeblockering automatisk
1942 Almedal–Mölndals nedre.
1951 Hasslarp–Kattarp–Ödåkra.
1964 Mölndals nedre–Kungsbacka.
1965 Kungsbacka–Harplinge.
1966 Halmstad–Veinge.
1976-07-22 Veinge–Markaryd.
1980-09-25 Kävlinge–Lomma.
1983-12-05 Teckomatorp–Kävlinge.

Fjärrblockering
1930 Gubbero fp, lokal fjärrstyrning; Göte-borg C.
1965-09-30 (Mölndals nedre)–(Varberg)–(Falkenberg]–(Getinge); Göteborg.
1966-03-01 Getinge–(Halmstad); Göteborg.
1967-04-17 (Halmstad)–(Veinge)–(Ängelholm); Malmö.
1973-02-12 Falkenberg stn; Göteborg.
1974-11-30 Veinge stn, delvis och tidvis; Malmö.
1976-02-22 Veinge stn, helt; Malmö.
1978-05-12 Mölndals nedre stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1978-05-21 Almedal stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1982-05-23 (Ängelholm)–(Åstorp); Malmö.
1982-06-23 Ängelholm stn; Malmö.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1983-12-05 (Teckomatorp)–[Arlöv]; Malmö.
1985-06-02 Furet fp, lokal fjärrstyrning; Halmstad.
1990-08-25 Halmstad stn, tidvis; Göteborg.
1991-06-09 Helsingborg C stn ”nya”, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg.
1991-06-10 Varberg stn, tidvis; Göteborg, och [Ängelholm]–Kattarp; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.
1993-02-28 [Almedal]–[Mölndals nedre]; Göteborg, lokal fjärrstyrning utbytt mot fjb.
1994-01-09 Teckomatorp stn, tidvis; Malmö.
1994-02-10 Teckomatorp, helt–(Eslöv); Malmö.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö, förut fjärrstyrd bara för Södra stambanan.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-06-08 Halmstad stn, helt; Göteborg.
1999-05-03 Varberg stn, helt; Göteborg.
2001-01-07 Helsingborg–Landskrona Ö; Malmö.
2003-05-29 Landskrona gbg; Malmö.
2004-04-02 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.

ATC
1981-06-01 (Mölndals nedre)–(Varberg).
1982-10-20 (Varberg)–(Halmstad).
1982-12-15 (Halmstad)–Åstorp.
1983-03-21 Kävlinge–(Arlöv).
1983-07-25 Signestorp–(Helsingborg F).
1983-12-05 Teckomatorp–[Kävlinge]
1984-02-13 (Åstorp)–(Kågeröd)–[Teckomatorp].
1985-09-29 Kågeröd stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1987-04-02 Gubbero–Mölndals nedre.
1988-11-04 Halmstad stn.
1990-04-22 Varberg stn.
1991-06-09 [Ängelholm]–Kattarp och Helsingborg C ”nya” stn.
1993-05-25 Vittsjö stn, slopad.
1996-01-08 [Eldsberga]–[Båstad N].
2001-01-07 [Helsingborg]–Landskrona.

Upprivning Göteborg N–Gubbero ~1936, Helsingborg F 1992.

Nollpunkt Göteborg C för Göteborg–Helsingborg, Helsingborg C för Helsingborg–Kävlinge, Landskrona gbg för Kävlinge–Lund.

Anmärkning

a) Uttrycket ”Västkustbanan” användes före förstatligandet endast om GHB, MHJ och SHJ, sträckan Göteborg–Helsingborg.
b) Planer på dubbelspår fanns tidigt och dimensionerade bland annat Lund–Bjärreds järnvägs viadukt
c) Signalställverket för Almedal och Mölndals nedre (1978) var landets första med bildskärmsteknik. Ställverket i Varberg (1990) var BV:s sista större i reläteknik.
d) 1991-06-10 upphörde resandeutbytet på Helsingborg F då färjetrafiken flyttades över till Helsingborg C. Åter till Helsingborg F 1991-11-08–12-14 efter färjeolycka.
e) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet. Landskrona–Kävlinge var länsjärnväg.

 
Källor och referenser
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009.
- Lennart Améen, ”Kilometer för kilometer Malmö–Göteborg”, Tåg 10/1977.
- Tåg 9/1991, temanummer om Helsingborg.
- Ulf Nyström, ”Sydvästen AB tar över på västkusten”, Tåg 4/1999.
- Trafikplatsdata för Eldsberga–Hässleholm redovisas under Markarydsbanan, för Ramlösa–Eslöv under Landskrona & Helsingborgs järnvägar, för Ängelholm–Billesholm–Lomma–Malmö under Godsstråket genom Skåne. Data för tidigare trafikplatser redovisas under delsträcka Göteborg B:s–Båstad (gamla linjen).
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
- Tåg, 1999 nr 1.
TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05  Benny Nilsson   /  Kjell Byström
Kompletterad/Uppdaterad 2019-01-17 Rolf Sten