Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status
|
OBS!
Ljusgråa fält avser
gamla linjen |
| |
|
Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
Vb |
(Varberg) |
v |
77,200 |
2 |
1880-10-25 |
stn ; ansl VbÄJ, Viskadalsbanan; FS |
|
lmk |
|
84,200 |
|
1993-04-04 |
lmk ; km 84,181 = 85,000 mot nya linjen |
Apv |
Apelviken |
|
80,000 |
7 |
1936 |
ssp, BI ~1940 |
Sav |
Stora Apelviken |
|
80,500 |
3 |
1927-06-15 |
(säsong) hp , †1932 |
Haa |
Hamra |
|
84,000 |
17 |
1883-02-14 |
ts; grenpunkt dubbelspår; IS |
|
|
|
85,100 |
24 |
1985-03-21 |
ts, BI 1993-02-14 |
Hml |
Himle |
v |
87,300 |
31 |
1886-09-19 |
stn, † G 1964-05-31, I hp 1965, † 1972-05-28 |
Tvk |
Tvååker |
v |
91,200 |
16 |
1886-09-19 |
stn, † P 1972-05-28, † 1975-10-01 |
Tye |
Tyllered |
|
93,500 |
18 |
1993-04-04 |
ts; IS |
Lgs |
Långås |
v |
99,400 |
22 |
1886-09-19 |
stn, † P 1972-05-28, † 1976-05-30 |
Teo |
Torebo |
|
102,500 |
18 |
1992-08-29 |
ts, grenpunkt dubbelspår; 2008-06-15 till nya linjen; IS |
Lis |
Lisbro |
h |
103,100 |
16 |
1886-09-19 |
hlp, stn 1898-10-01, hlp 1934, † 1961-05-28; <1921-01-01 Lis |
Lis |
Lis |
|
103,100 |
|
|
|
Fabp |
Falkenbergs personstation |
|
107,600
|
| 2008-06-15 |
stn; annonseras Falkenberg; PS |
Fab |
Falkenberg |
v |
108,200 |
8 |
1886-09-19 |
stn, P † 2008-06-15; ansl FJ; ramp 891>1435; hamnspår |
Fabg |
Falkenbergs |
|
108,200 |
8 |
2008-06-15 |
stn; säckstation; godstrafikadress
godsstation (Fabg) Falkenberg; GS |
|
Tröingeberg |
|
108,600 | |
2008-06-15 |
tunnel 974 m |
|
Ätran |
|
108,800 |
|
|
bro 277 m, BI 2008 |
Tet |
Tegelbuket |
|
109,100 |
10 |
1936 |
lp, † 1964, BI 1964, ssp 1966, BI 1975-12-08; <1966 Falkenbergs tegelbruk (Fat) |
Fat |
Falkenbergs Tegelbruk |
h |
109,100 |
9 |
|
|
Faj |
Fajans tegelbruk |
|
|
|
1930t |
lp, † 1964; ansl till linjen oklar
|
Hti |
Herting |
v |
110,200 |
12 |
1887 |
ssp, BI, ssp 1936, BI 1964 |
|
Ätran |
|
111,600 |
| 2008-06-15 |
bro 225 m |
|
|
|
|
| |
113,2 Skrea backe tunnel 575 m 2008-06-15 |
Sra |
Skreanäs |
v |
113,700 |
29 |
1886-09-19 |
hlp, stn 1898-10-01, hp 1958, † 1969-06-01; <1921-01-01 Skrea |
Sra |
Skrea |
|
113,700 |
29 |
|
|
|
lmk |
|
114,500 |
| 2008-06-15 |
lmk, km 114,522 = 116,000 |
He |
Heberg |
v |
118,200 |
11 |
1886-09-19 |
stn, † P 1972-05-28, † 1977-05-22, BI 1994 |
He |
Heberg
|
|
119,300 |
11 |
1994-10-29 |
ts; grenpunkt dubbelspår, 2008-06-15 till nya linjen; IS |
Hnp |
Hanarp |
|
119,300 |
11 |
1994-03-26 |
avx, I infogad i Heberg (II) stn 1994-10-29 |
Slö |
Slöinge |
v |
122,900 |
25 |
1886-09-19 |
stn, † P 1972-05-28, † 1978-05-28, BI 1995 |
|
Suseån |
|
123,300
| |
|
bro 130 m, dsp |
Öi |
Öringe |
|
124,800 |
21 |
1988-04-16 |
ts, BI 1995-03-13 |
Gti |
Getinge |
v |
127,700 |
22 |
1886-09-19 |
stn, † P 1972-05-28, † 1987-10-01 |
Bp |
Brännarp |
|
131,000 |
23 |
985-06-02 |
ts1; IS |
Bp |
Brännarp |
h |
131,7 |
25 |
1886-09-19 |
hlp, stn ~1890, hlp 1958, hp 1962, † 1971-05-23 |
|
Margreteberg |
|
133,600 |
| 1985-06-02 |
tunnel 542 m; vid linjeomläggning; dsp |
Ha |
Harplinge |
v |
135,900 |
35 |
1886-09-19 |
stn, † P 1972-05-28, † 1974-07-01 |
|
Skogsby |
|
37,400 | |
1985-06-02 |
tunnel 226 m; vid linjeomläggning; dsp |
Fjd |
Fjälldalen |
|
138,300 |
17 |
1886 |
ssp (namnsatt 1887), lp 1900-08-01, † 1915-05-01, BI 1921 |
Fjd |
Fjelldalen |
|
138,300 |
17 |
|
|
Gtp |
Gullbrandstorp |
v |
140,700 |
26 |
1886-09-19 |
hlp, stn 1897-01-01, hlp 1965,
lp 1972-05-28, † 1977-12-01, BI 1979-02-06 |
Btp |
Biskopstorp |
|
141,400 |
|
1985-06-02 |
ts; IS |
Söm |
Söndrum |
v |
145,000 |
19 |
1907-10-01 |
stn, † P 1964-05-31, †1985-06-02; sign Sör, Sru, Sörm |
|
Tivolitorget |
|
|
|
1886 |
ssp, BI 1887 |
|
Nissan |
|
148,600
| |
|
bro 382 m; dsp |
Fur |
Furet |
|
149,300 |
|
|
149,3 Furet ) se Halmstad–Nässjö järnvägar |
Hna |
Halmstad N |
h |
149,400 |
7 |
1886-09-19 |
stn, hp 1924-06-01, † 1972-05-28 |
|
Halmstad V |
|
149,700 |
6 |
1918 |
status obekant, BI |
|
Nissan bro |
|
150,000 |
| |
nu gång- och cykelbro |
Hd |
(Halmstad C) |
h |
151,600 |
4 |
1877-09-01 |
stn; <1926-05-15 Halmstad; hamnspår; ansl HNJ, HBJ; FS |
Mellersta Hallands järnväg (MHJ)
I och med att beslut var på väg om Skåne–Hallands järnväg stod frågan om dess fortsättning norrut längs kusten på dagordningen.
Centrum för strävandena fanns i Falkenberg som än så länge saknade järnväg. Oklarhet rådde till en början om huruvida banan skulle utsträckas norrut till Varberg, som satsade relativt mindre, men inte minst tack vare kraftfulla bidrag från landstinget roddes hela projektet i hamn – bidrag som med råge återvanns när banan förstatligades.
Förutom rollen som länk i en västkustbana hade MHJ stor betydelse för den spirande halländska mejerinäringen
.
Koncession 1882-10-20.
Längd 75 km.
Förvaltningsort Falkenberg.
.
Trafikförändringar 1886-09-19 *Halmstad–Varberg, allmän trafik
Förstatligad 1896-01-01.
Litteratur: Bengt Sundberg, ”Mellersta Hallands Järnväg”, Tåg 8/1985.
Västkustbanan
Västkustbanan,
SJ, bildades 1896-01-01 av de förstatligade enskilda järnvägarna:
- Göteborg–Hallands järnväg, BanDel, BD, 489.
- Göteborg - Hallands järnväg BD 489
- Mellersta Hallands järnväg BD 491
- Malmö–Billesholms järnväg BD 497,
495
samt sträckorna
- Halmstad–Helsingborg av Skåne–Hallands järnväg BD 493,
609
- Ängelholm–Billesholms gruva av Landskrona–Ängelholms järnväg.
BD 495
- Markaryd–Veinge järnväg. BD 607
Hässleholm–Markaryds järnväg räknas sedan 1990 som alternativ väg, liksom från 1990-talet sträckan Kävlinge – Lund av Lund –Trelleborgs järnväg.
Sedan Helsingborg C 1991 driftsatts som genomgångsstation räknas även sträckan Helsingborg –Teckomatorp – Eslöv av Landskrona & Helsingborgs järnvägar som del av Västkustbanan, liksom från 2001 den nybyggda delen Ramlösa –Landskrona och (den ombyggda) Landskrona – Kävlinge järnväg (se alla dessa för tidigare data).
Att staten inte byggde någon stambana mellan landets näst största städer var helt i linje med policyn att undvika sjöfartskonkurrens och bryta bygd. Starka politiska påtryckningar från Hallandsintressena hjälpte inte heller.
Det var först sedan bolagsbanorna på sträckan visat sin ekonomiska bärkraft och trafiken till den nya tågfärjan i Helsingborg hotat att helt komma i privata händer som riksdagen gick med på förstatligandet – och sedan ett första initiativ hade röstats ner.
SJ satsade efter övertagandet en hel del på spårbyte, broförstärkning, rullande materiel och annat för att ge sträckan en enhetlig standard, men karaktären av ursprungligt lappverk har negativt påverkat dess fortsatta utveckling.
I Skåne fick den från början två grenar, med slutpunkt i Helsingborg respektive Malmö, och västkustbanetrafiken har där gått skiftande och stundtals komplicerade vägar. Också dagens förnyelse, där det mesta av järnvägen nybyggs, sker ryckvis och utdraget.
Återstående arbeten på Västkustbanan är främst att se som linjeomläggningar.
Även här har förseningarna varit omfattande. På sträckan Hamra - Varberg har inget
fysiskt arbete påbörjats.
Längd Ursprungligen 327, numera 288 km.
Trafikförändringar
1955-06-10 * triangelspår vid Kattarp, 1 km.
1962-05-27 † Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1969-06-01 † Ängelholm–Helsingborg F,
26 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 † Kungsbacka–Ängelholm,
189 km, lokal persontrafik.
1975-06-01 † Ängelholm–Teckomatorp,
49 km, lokal persontrafik.
1983-06-11 † Kävlinge–Arlöv, 19 km, persontrafik.
1986-11-03 † Helsingborg C–Helsingborg F, 0,5 km, godstrafik.
1991-06-10 † Kattarp–Helsingborg C, 14 km, godstrafik.
1992-08-17 * Göteborg C–Kungsbacka, 28 km, lokal persontrafik.
1999-01-11 Helsingborg C–Ängelholm, 20 km, *lokal persontrafik.
2001-01-07 * Ramlösa–Landskrona Ö, 19 km, persontrafik.
Trafik
a) Tidigt sågs Västkustbanan som sammanhängande trafikled. Från 1892 förekom personvagnssamtrafik Göteborg–Malmö/Helsingborg.
b) 1996-06-01–2001-09-03 angjorde inte nattågen Oslo–København Göteborg C utan genade Olskroken–Gubbero. Pendel från Göteborg C anslöt i Möndals nedre den förra perioden. Under den senare var tåget en rent norsk-dansk angelägenhet och gick utan uppehåll för resandeutbyte mellan Kornsjø och Helsingborg
c) Godstrafik förekommer normalt inte genom tunneln vid Helsingborg C.
Trafikuppehåll
a) 1982-05-23–1991-06-09 all trafik Ängelholm–Kattarp, övningsbana för SJ-skolan i Ängelholm. Turisttrafik med dressin 1984–1987. Lätt justerad sträckning vid återöppnandet.
b) Veinge–Hässleholm, 72 km, fjärrpersontrafik, uppehåll flera perioder från b1990t
.
c) 1995-06-12–08-13 Lund C–Kävlinge, all trafik p.g.a. dubbelspårsbygge. Samma sak 1996-06-10–1997-01-05, 2003-06-30–08-03 och 2004-06-13–08-08.
Omläggning
a) 1902-05-01 blev Helsingborg Å ensam slutstation för Västkustbanans persontrafik i staden (namnändring till Helsingborg F 1937-03). Tidigare hade somliga tåg gått fram till Helsingborg C.
b) 1920-10 södra infarten till Varberg.
c) 1923 Lindome–Anneberg, 5 km.
d) 1927-09 Kållered–Lindome, 4 km.
e) 1930-05-15 blev Göteborg C ny nordlig slutstation för persontrafiken (via Gubbero fp) i stället för Göteborg B:s. Genomgående personvagnar växlades över från 1927.
f) 1936-05-15 triangelspår Gubbero–Olskroken för direkt gång till Sävenäs rbg.
g) 1936-10-06 södra infarten till Falkenberg, ny bro över Ätran.
h) 1968-06-28 Almedal–Gubbero, Gårdatunneln öppnades.
i) 1978-05-21 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
j) 1985-06-02 Brännarp–Halmstad C, 21 km.
k) 1988-04-16 Öringe–Brännarp, 6 km.
l) 1991-06-10 i Helsingborg ny genomfart och centralstation, ”Knutpunkten”, i tunnel. Under ombyggnaden fanns en provisorisk station något söder om det gamla läget.
m) 1993-04-04 Hamra–Torebo, 18 km, linjeförkortning 1 km.
n) 1994-10-29 Heberg–Öringe, 6 km.
o) 1995-12-03 Inlag–Sätinge (på sträckan Kungsbacka–Fjärås), 2 km.
p) 1996-01-08 Eldsberga–Båstad, 26 km, linjeförkortning 5 km.
q) 1996-11-22 Fjärås–Lekarekulle, 4 km.
r) 2004-11-07 Lekarekulle–Frillesås, 10 km, slutetapp. Tidigare etapper 2003-08-24, 2003-12-12 och 2004-03-07
s) 2008-06-15 Torebo–Falkenberg nya–Heberg, 13 km, linjeförkortning 4 km.
Elektrifiering
1933-04-04 [Arlöv]–Lomma, 5 km.
1934-05-15 [Lomma]–Lomma kyrka, 1 km.
1934-12-01 [Lomma kyrka]–Ängelholm, 72 km.
1935-07-02 [Ängelholm]–Halmstad, 66 km.
1936-10-06 [Halmstad]–[Göteborg], 151 km.
1937-01-08 [Ängelholm]–Helsingborg F.
2001-01-07 [Ramlösa]–[Landskrona Ö],
19 km, ursprunglig.
Dubbelspår
1939-05-15 Gubbero–Almedal, 3 km.
1968-05-12 Göteborg C–Gubbero, 1 km.
1985-06-02 Brännarp–Halmstad, 21 km.
1988-05-26 Öringe–Brännarp, 6 km, enkelspårsdrift 1988-04-16–05-26.
1988-05-29 Almedal–Mölndals nedre, 3 km.
1990-01-18 Halmstad–Trönninge, 8 km.
1991-06-16 Mölndals nedre–Kållered, 6 km.
1992-04-26 Kållered–Lindome, 4 km.
1992-05-27 Lindome–Ledsgård, 6 km.
1992-06-14 Ledsgård–Kungsbacka, 5 km.
1993-04-07 Tyllered–Torebo, 9 km, enkelspårsdrift 1993-04-04–04-06.
1993-04-20 Hamra–Tyllered, 9 km, enkelspårsdrift 1996-04-04–04-19.
1995-03-13 Heberg–Öringe, 6 km.
1995-08-27 Trönninge–Eldsberga, 4 km.
1996-01-08 Eldsberga–Laholm V, 11 km.
1996-01-23 Laholm V–Båstad, 15 km, enkelspårsdrift 1996-01-08–01-22.
1997-02-24 Kävlinge–Vallkärra, 6 km.
1997-04-10 Kungsbacka–Lekarekulle, 13 km, utom kort avsnitt söderut från Kungsbacka
1997-06-15 Värö–Tångaberg, 7 km.
1998-12-13 Tångaberg–Varberg, 8 km.
2000-04-16 Löftabro–Värö, 8 km.
2000-10-30 Landskrona Ö–Kävlinge, 18 km.
2001-01-07 Helsingborg gbg–Landskrona Ö.
2002-02-17 Frillesås–Löftabro, 1 km.
2002-04-29 Vejbyslätt–Lingvallen, 4 km.
2003-06-09 Kungsbacka, södra utfarten, 0,5 km.
2004-12-12 Lekarekulle–Frillesås, 10 km.
2005-08-08 Vallkärra–Lund C, 4 km.
2008-06-15 Torebo–Heberg, 13 km.
Linjeblockering automatisk
1942 Almedal–Mölndals nedre.
1951 Hasslarp–Kattarp–Ödåkra.
1964 Mölndals nedre–Kungsbacka.
1965 Kungsbacka–Harplinge.
1966 Halmstad–Veinge.
1976-07-22 Veinge–Markaryd.
1980-09-25 Kävlinge–Lomma.
1983-12-05 Teckomatorp–Kävlinge.
Fjärrblockering
1930 Gubbero fp, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1965-09-30 (Mölndals nedre)–(Varberg)–(Falkenberg]–(Getinge); Göteborg.
1966-03-01 Getinge–(Halmstad); Göteborg.
1967-04-17 (Halmstad)–(Veinge)–(Ängelholm); Malmö.
1973-02-12 Falkenberg stn; Göteborg.
1974-11-30 Veinge stn, delvis och tidvis;
Malmö.
1976-02-22 Veinge stn, helt; Malmö.
1978-05-12 Mölndals nedre stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1978-05-21 Almedal stn, lokal fjärrstyrning; Göteborg C.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1982-05-23 (Ängelholm)–(Åstorp); Malmö.
1982-06-23 Ängelholm stn; Malmö.
1983-05-29 (Helsingborg F)–Signestorp–(Åstorp); Malmö.
1983-12-05 (Teckomatorp)–[Arlöv]; Malmö.
1985-06-02 Furet fp, lokal fjärrstyrning; Halmstad.
1990-08-25 Halmstad stn, tidvis; Göteborg.
1991-06-09 Helsingborg C stn ”nya”, lokal fjärrstyrning; Helsingborg gbg.
1991-06-10 Varberg stn, tidvis; Göteborg, och [Ängelholm]–Kattarp; Malmö. Signestorp uppgick i Kattarp.
1993-02-28 [Almedal]–[Mölndals nedre]; Göteborg, lokal fjärrstyrning utbytt mot fjb.
1994-01-09 Teckomatorp stn, tidvis; Malmö.
1994-02-10 Teckomatorp, helt–(Eslöv); Malmö.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö, förut fjärrstyrd bara för Södra stambanan.
1997-05-08 Lund C stn; Malmö.
1998-06-08 Halmstad stn, helt; Göteborg.
1999-05-03 Varberg stn, helt; Göteborg.
2001-01-07 Helsingborg–Landskrona Ö;
Malmö.
2003-05-29 Landskrona gbg; Malmö.
2004-04-02 Hässleholm stn, tidvis; Malmö.
ATC
1981-06-01 (Mölndals nedre)–(Varberg).
1982-10-20 (Varberg)–(Halmstad).
1982-12-15 (Halmstad)–Åstorp.
1983-03-21 Kävlinge–(Arlöv).
1983-07-25 Signestorp–(Helsingborg F).
1983-12-05 Teckomatorp–[Kävlinge]
1984-02-13 (Åstorp)–(Kågeröd)–[Teckomatorp].
1985-09-29 Kågeröd stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1987-04-02 Gubbero–Mölndals nedre.
1988-11-04 Halmstad stn.
1990-04-22 Varberg stn.
1991-06-09 [Ängelholm]–Kattarp och Helsingborg C ”nya” stn.
1993-05-25 Vittsjö stn, slopad.
1996-01-08 [Eldsberga]–[Båstad N].
2001-01-07 [Helsingborg]–Landskrona.
Upprivning Göteborg N–Gubbero ~1936, Helsingborg F 1992.
Nollpunkt Göteborg C för Göteborg–Helsingborg, Helsingborg C för Helsingborg–Kävlinge, Landskrona gbg för Kävlinge–Lund.
Anmärkning
a) Uttrycket ”Västkustbanan” användes före förstatligandet endast om GHB, MHJ och SHJ, sträckan Göteborg–Helsingborg.
b) Planer på dubbelspår fanns tidigt och dimensionerade bland annat Lund–Bjärreds järnvägs viadukt
c) Signalställverket för Almedal och Mölndals nedre (1978) var landets första med bildskärmsteknik. Ställverket i Varberg (1990) var BV:s sista större i reläteknik.
d) 1991-06-10 upphörde resandeutbytet på Helsingborg F då färjetrafiken flyttades över till Helsingborg C. Åter till Helsingborg F 1991-11-08–12-14 efter färjeolycka.
e) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet. Landskrona–Kävlinge var länsjärnväg.
|
Källor och referenser |
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata
2009.
-
Lennart Améen, ”Kilometer för kilometer Malmö–Göteborg”, Tåg 10/1977.
-
Tåg 9/1991, temanummer om Helsingborg.
-
Ulf Nyström, ”Sydvästen AB tar över på västkusten”, Tåg 4/1999.
-
Trafikplatsdata för Eldsberga–Hässleholm redovisas under Markarydsbanan, för Ramlösa–Eslöv under Landskrona & Helsingborgs järnvägar, för Ängelholm–Billesholm–Lomma–Malmö under Godsstråket genom Skåne. Data för tidigare trafikplatser redovisas under delsträcka Göteborg B:s–Båstad (gamla linjen). |
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920. |
- Tåg, 1999 nr 1. |
|