Bergslagernas järnvägar (BJ) Mer om BJ finns HÄR!)

Följande bandelar ingår i BJ: 286, 288, 289, 290, 291 samt 292

BJ var Sveriges största privatbana och fram till förstatligandet ett börsnoterat företag som dominerades av bruksföretagen i Bergslagen men framför allt av Göteborgsintressen, ­både enskilda och kommunala. Göteborg var av ­ålder naturlig exporthamn för Vänerbäckenets och västra Bergslagens produkter. Nu hotade befintliga och planerade järnvägar att dra? en del av denna trafik till östkusten eller Norge, men mest akut var hotet från en projekterad bana från Bergslagen som skulle mynna vid Krossekärrs hamn i Bohuslän.
Ett aktiekapital insamlades lätt under det tidiga 1870-talets hausse och järnvägen byggdes med ungefärlig stambanestandard, ett bygge som komplicerades av Götaälvdalens rasbenägna grund, de många delvis segelbara vattendrag som skulle överbryggas och berg som krävde tunnlar.
Den svaga konjunktur som rådde när banan blivit färdig uppsköt sedan aktieutdelningarna i tjugo år.

BJ satsade konsekvent på att öka sina trafikinkomster genom engagemang i och samverkan med andra järnvägsbolag. Godstrafiken var genomgående viktigare än persontrafiken och skogsprodukterna växte relativt på järnprodukternas bekostnad.
Järnvägen underhölls och utvecklades väl, och förstatligandet av BJ-komplexet skedde sent och inte utan politisk strid.
Sedan BJ blivit statsbana avvecklades omsider de genomgående resandetågen och persontrafiken utvecklades högst olika på skilda delar av sträckan: reduktion eller nedläggning i västra Bergslagen, inlemning i fjärrtrafik i banans båda ändar och arbetspendling utmed Göta älv.
Många av de lokala järn- och skogsindustrierna lades ner, men f.d. BJ utvecklades som genomgående godsstråk.

Koncession
1871-09-26 Göteborg–Falun, Domnarvet–Insjön och bana till Nora–Karlskoga järnväg.
1873-08-26 Daglösen–Filipstad.
1910-03-04 Rämshyttan–Idkerberget.

Längd Totalt 496 km.

Fِrvaltningsort Göteborg, huvudkontor. ”Regionkontor” i Göteborg och Filipstad.

Trafikförändringar
1874-12 *Kil–Deje, 16 km, provisorisk godstrafik.
1875-02-17 *Deje–Molkom, 16 km, provisorisk godstrafik.
1875-10-30 *Molkom–Filipstad, 37 km, provisorisk godstrafik.
1875-12-31 *Bergslags Ludvika–Falun, 70 km, allmän trafik.
1876-03-01 *Kil–Molkom, 32 km, allmän trafik.
1876-08-01 *Molkom–Filipstad, 37 km, allmän trafik.
1877-01-03 *Daglösen–Bergslags Ludvika, 115 km, allmän trafik.
1877-05-31 *Göteborg–Trollhättan, 72 km, allmän trafik.
1878-02-26 *Trollhättan–Öxnered, 10 km, allmän trafik.
1879-06-21 *Öxnered–Mellerud, 41 km, allmän trafik.
1879-12-01 *Mellerud–Kil, 109 km, allmän trafik.
1881-10-01 *Bergslags Göteborg–Olskroken, 2 km, persontrafik.
1912-10-01 *Rämshyttan–Idkerberget, godstrafik.
1930-15-15 †Bergslags Göteborg–Olskroken, 2 km, persontrafik.
1956-06-03 *triangelspår mot Dalslands järnväg i Mellerud, 1?km, allmän trafik.
1967-05-28 †Ludvika–Borlänge, 47 km, och Mellerud–Åmål, 41 km, lokal persontrafik.
1968-05-12 †Borlänge–Falun, 47 km, och Åmål–Kil, 68 km, lokal persontrafik.
1970-05-31 †Göteborg–Trollhättan, 72 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 †Öxnered–Mellerud, 41 km, lokal persontrafik.
1977-05-23 †Rämshyttan–Idkerberget, 10 km, godstrafik (de facto, formellt 1983-04-01) .
1985-06-10 †Hornkullen–Ställdalen, 72 km, och Kil–Daglösen, 62 km, persontrafik.
1985-09-02 †Hornkullen–Filipstad, 15 km, persontrafik.
1985–1992 *Göteborg N–Olskroken(–Norrland), 2?km, säsongspersontrafik med biltåg.
1986 *(Kristinehamn–) Hornkullen–Filipstad, 15 km, säsongspersontrafik
.
Trafikuppehåll
1950-09-29–10-18 vid Surte, all trafik på grund av jordras.
1953-04-13–06-09 4 km norr om Alvhem stn, all trafik på grund av jordras vid Guntorp.

Samband
a) BJ administrerade Göteborg–Hallands järnväg 1888-09-01–1895-12-31 och Göteborg–Borås järnväg 1894-12-15–1903-12-31.
b) Redan 1908 förvärvade BJ aktiemajoriteten i Gävle–Dala järnväg.
c) 1909-01-01–1918-12-31 ingick BJ i Trafikförvaltningarna Göteborg–Stockholm–Gävle och Göteborg–Dalarne–Gävle 1919-01-01–1948-06-30 (se dessa).
d) BJ hade betydande ägarintressen i Kil–Fryksdalens järnväg och Lödöse–Lilla Edets järnväg och trafikerade dessa banor, samt i Dalslands järnväg och Dal–Västra Värmlands järnväg. Den förra arrenderades från 1942-01-01 och blev helägd 1946. Den senare ägdes från 1937-09-01 av ett dotterbolag
e) BJ arrenderade 1933-04-20 Åmål–Årjängs järnväg och köpte den 1937-01-01, varefter den överläts på dotterbolaget DVVJ.

Trafik
a) Reguljär persontrafik förekom ej Rämshyttan–Idkerberget men gratis motorvagnstrafik för gruvbolagets personal 1912–1928.
b) NSB:s motorvagnsmateriel utnyttjades (Oslo–)Mellerud–Göteborg 1946-02-16–09-08.
c) Sista genomgående persontåg Dalarna–Göteborg indrogs 1970-05-31. Sträckan Ställdalen–Kil hade därefter enbart lokaltåg och lägst resandesiffror i SJ:s dåvarande affärsbanenät.

Omläggning
a) 1879 omlades linjen från Filipstad från Kil (s nedre) till Kils nuvarande station.
b) 1881-10-01 drogs persontrafiken till B:s Göteborg sedan den tidigare gått till statsbanestationen. Godstrafik till BJ-stationen från början.
c) 1930-05-15 blev Göteborg C åter slutstation för persontrafiken. I gengäld koncentrerades godstrafiken till Göteborg N.
d) 1940-10-09 öppnades genom Grängesberg en ny linjesträckning öster om gruvriskzonen.
e) 1956-06-03 öppnades en förbigångskurva i Mellerud, 1 km, för direkttåg Göteborg–Oslo.
f) 1982-02-15 öppnades vid Olskroken ett kort förbindelsespår för godståg (”Hammaren”). BJ-godstågen kunde nu använda Bohusbanans godstågsspår (”Skäran”) till och från Sävenäs rangerbangård. Tågvändningen i Olskroken eller på Skansenbangården upphörde därmed.

Förstatligad 1947-07-01 statligt bolag, del av GDG-förvaltningen, införlivad med SJ 1948-07-01.

Elektrifiering
1939-01-20 Öxnered–Åmål, 82 km.
1939-04-01 [Göteborg]–[Öxnered], 82 km.
1940-11-11 [Åmål]–[Kil], 68 km.
1941-11-11 [Kil]–Daglösen, 62 km.
1944-10-15 [Falun]–[Ludvika], 71 km.
1946-02-18 [Daglösen]–[Ludvika], 114 km.

Dubbelspår
1908-02-14 Göteborg B:s–Olskroken, 2 km. Till en början förekom ej dubbelspårsdrift

Linjeblockering automatisk
1936 Säffle–Åmål.
1937–1972-05-23 Deje–Kil.
1941 Agnesberg–Lärje rangerbangård (komplement till lokal fjärrstyrning av Lärje rbg).
1956-06-03 Mellerud–Erikstad.
1971-05-24 Bohus–Lärje rbg.

Fjärrblockering
1941 Lärje rbg; Olskroken, lokal fjärrstyrning.
1956-06-03 Mellerud triangelspåret; Mellerud, lokal fjärrstyrning.
1963 Domnarvet stn; Borlänge, lokal fjärrstyrning.
1973-02-08 Hornkullen fp; Daglösen, lokal fjärrstyrning.
1973-05-02 [Lärje rbg]–(Trollhättan)–(Öxnered)–(Mellerud); Göteborg.
1973-07-04 (Trollhättan stn, tidvis); Göteborg.
1974-06-17 (Mellerud, tidvis)–(Åmål); Göteborg.
1975-04-07 Åmål–(Grums)–(Kil); Göteborg.
1975-04-24 Grums stn; Göteborg.
1976-03-11 (Falun)–(Borlänge); Gävle.
1976-09-20 Falun stn; Gävle.
1980-02-11 (Borlänge)–(Ludvika); Gävle.
1982-05-23 [Trollhättan stn, helt]; Göteborg.
1983-05-08 Olskroken stn; Göteborg, lokal fjärrstyrning.
1984-06-03 (Ludvika)–[Ställdalen, helt]; Skogstorp.

ATC
1983-12-28 (Lärje)–(Öxnered).
1984-04-03 (Öxnered)–Åmål.
1984-06-06 (Ludvika)–(Ställdalen).
1984-07-04 (Falun)–(Borlänge)–(Ludvika) och [Åmål]–(Kil).
1984-09-03 Falun stn.
1987-04-09 Lärje–(Olskroken).
1987-04-27 (Ludvika stn, delvis).
1987-04-28 (Borlänge stn, delvis).
1988-05-25 Öxnered stn.
1988-10-04 (Ställdalen stn, delvis).

Upprivning Rämshyttan–Idkerberget 1985.

Nollpunkt Falun C.

Anmärkning
a) BJ var ledande bland enskilda svenska järnvägar då det gällde teknisk utveckling. Man skaffade Sveriges snabbaste ånglok, H3s, med sth 100 km/h för de internationella snälltågen Göteborg–Mellerud(–Oslo). Man var först med snabba motorvagnståg, ”GDG-expressen”, som 1947 sattes i trafik Falun–Göteborg. Nattåg med sovvagnar fanns Göteborg–Falun–Gävle, under viss tid även Göteborg–Ludvika–Stockholm och Göteborg–Falun–Rättvik.
b) Tidpunkten för omflyttning/strykning av ”Bergslags”/”B:s” i vissa stationsnamn varierar kraftigt mellan olika källor.

Se för tiden 1988-07-01– Bergslagsbanan och Norge/Vänerbanan, även beträffande övriga trafikplatser.

Bergslagsbanan
Bergslagsbanan utgörs sedan 1990 av sträckorna Kil–Grängesberg–Falun av Bergslagernas järnvägar, Falun–Gävle av Gävle–Dala järnvägar och Frövi–Grängesberg av Trafik AB Grängesberg–Oxelösunds järnvägar (se för tidigare data dessa).
Hallsbergs centrala roll i rangerorganisationen har fråntagit Ställdalen–Kil mycken genomgångstrafik, men sträckan ska utvecklas för att kunna avlasta bland annat Godsstråket genom Bergslagen. Persontrafiken Gävle–Borlänge–Frövi har utvecklats starkt i länstrafiksregi.

Trafikförändringar
1989-06-10–08-20 *Filipstad–Daglösen–Ställdalen, 87 km, säsongspersontrafik.
1991 *Filipstad–Hornkullen–Hällefors, 45 km, lokalt annonserad säsongspersontrafik.
1992-06-22–08-02 Hällefors–Borlänge,124 km, säsongspersontrafik, turisttrafik Kristinehamn–Mora–Östersund.
1993 *(Kristinehamn–)Hornkullen–Hällefors, lokalt annonserade turer.
1995-07-11 *Grängesberg–Silverhöjden–Ställdalen, 17 km, tillfällig trafik på grund av arbeten på SJ-linjen.
1998-08-17 *(Kristinehamn–)Hornkullen–Filipstad, 15 km, persontrafik på prov.
1998-08-22 †(Kristinehamn–)Hornkullen–Daglösen–Filipstad, 15 km, säsongspersontrafik.
1998-12-06 *(Kristinehamn–)Hornkullen–Borlänge, 170 km, persontrafik, samverkansprojektet Bergslagståg med bl.a. Tågab och kommuner.
1999-06-14–08-14 *Grängesberg–Silverhöjden–Ställdalen, permanent trafik.
1999-06-28–08-14 *Kil–Ställdalen, 141 km, säsongspersontrafik.
2000-06-13–2002-08-18 *samma sträcka, persontrafik på prov.
2003-08-17 *(Kristinehamn–) Nykroppa–Borlänge, 154 km, persontrafik via Nykroppa triangelspår.

Trafik TGOJ:s malmtrafik nedlades 1990-03-01, och det sista malmtåget framfördes 1990-04-19.

Omläggning
a) 1995-06-18 anslöts GDJ i plan till Norra stambanan i södra änden av Storvik stn. Tidigare korsades den planskilt.
b) 1998-10-05 ny utfart från Borlänge rbg som möjliggör direkt gång för godståg västerut, Borlänge rbg–Lindan, 2 km (inom Borlänge stationsgräns).
c) 2002-06-08 spårtriangel vid Nykroppa mot Inlandsbanan.

Dubbelspår 1991-06-10 Gävle C (Nynäs fp)–Hagaström, 6 km (formellt, parallella spår sedan 1900-04-20).

Fjärrblockering
1995-10-31 (Storvik stn, tidvis); Gävle.
1996-06-14 [Storvik stn, helt]; Gävle.
2002-07-30 (Borlänge)–(Ludvika); Hallsberg, överförd från Gävle, och [Frövi]–(Ludvika); Hallsberg, överförd från Skogstorp.
2003-08-31 (Ludvika stn, tidvis); Hallsberg.
2003-09-12 [Ludvika stn, helt]; Hallsberg.

ATC
1988-10-04 Kopparberg–(Ställdalen stn, delvis).
2001-03-15 [Ställdalen stn, helt].
2002-07-30 [Grängesberg]–Silverhöjden–[Ställdalen].
2004-11-28 [Ludvika stn, helt].
2008-09-12 [Borlänge stn, helt].
2008-10-05 Gävle C stn (ej Fliskär).

Nollpunkt Gävle för Gävle–Falun, Falun C för Falun–Kil, Frövi (+400 km) för Frövi–Grängesberg.

Anmärkning
a) 2009 saknar sträckan Daglösen–Kil, 62 km, helt växlar, landets längsta utan sådana
b) Ingick 1988-07-01–2002-03-31 i stomnätet.
c) TGOJ:s trafikledning övertogs 1996-01-01 av SJ. Entreprenad åt SJ 1993-05-01–1995-12-31.
d) Linjerna Grängesberg–Ställdalen kallas från 2002-07-30 Silverhöjdsspåret resp. Hörkenspåret.
e) Grängesberg C–Silverhöjden/Hörken–Ställdalen, 17 km, är sedan 1996-01-07 i praktiken dubbelspår för f.d. BJ- och TGOJ-linjer. Tåg leds dock planenligt via ”Silverhöjdsspåret”.

Trafikplatsdata Ludvika–Frövi redovisas vid Trafik AB Grängesberg–Oxelösunds järnvägar.

Bergslagspendeln
Sträckan Kolbäck–Ludvika av Stockholm–Västerås–Bergslagens järnvägar blev 1990 Bergslagspendeln (se SWB för tidigare data).
Persontrafiken Fagersta-Västerås har kraftigt uppgraderats i länstrafiksregi, med omläggning via Surahammar och en tredubblad fordonsinsats. Ett antal stationer/hållplatser har åter öppnats för resandetrafik.

Längd 219 km

Trafikförändringar
1990-10-01 †Tillberga–Ramnäs, 28 km, godstrafik (behovsgodståg 1990-05-27).
1991-11-06 †samma sträcka, persontrafik.
1991-11-09 *Kolbäck–Ramnäs, 27 km, persontrafik.

Trafikuppehåll
1990-01-29–05-27 Surahammar–Hallstahammar, godstrafik på grund av banombyggnad.

Omläggning
1993-09-05 förbigångsspår vid Kolbäck för direkt körning Västerås–Hallstahammar, elektrifierat från början. Gamla linjen norrifrån till Kolbäck trafikeras från 1994-01-09 av enstaka godståg samt vid omledning av trafik; periodvis har nattågen Göteborg–Jämtland gått via (Örebro–)Kolbäck–Ängelsberg–Snyten(–Avesta Krylbo).

Elektrifiering 1991-11-04 [Kolbäck]–[Ramnäs].

Fjärrblockering Stockholm.
1991-11-04 Ramnäs ”nya”–[Kolbäck].
1993-05-16 Ramnäs bruk stn; i anläggningen infogades Ramnäs ”nya”.
1995-05-15 [Fagersta]–[Brattheden].

ATC 1991-11-01 [Ramnäs]–[Kolbäck].

Upprivning Tillberga–Ramnäs 1997.

Nollpunkt Kolbäck för Kolbäck–Ramnäs bruk, Stockholm C för Ramnäs bruk–Ludvika.

Anmärkning
a) Vid återöppnandet av persontrafiken Kolbäck–Ramnäs 1991 flyttades Ramnäs persontrafik till en ny hp drygt 2 km åt söder, medan godstrafiken fortfor vid den gamla stationen som nu döptes om till Ramnäs bruk. Stationen återfick dock persontrafik 1993-01-10–2002-06-15. Ramnäs bruk namnändrat till Brattheden och Ramnäs ”nya” till Ramnäs 1995-05-15.
b) Normalt vidareförs tågen till och från Västerås, via Mälarbanan.

Trafikplatsdata för Tillberga-Ramnäs (Brattheden) redovisas under SWB.