Stockholm–Roslagens järnvägar (SRJ) Mer om SRJ finner du HÄR!
SRJ köpte 1892-11-01 Djursholmsbanan och övertog Länna–Norrtälje järnväg 1905-07-08.
Uppsala–Länna järnväg köptes 1908 efter att ha arrenderats sedan 1905.
Sträckan Näsby–Österskär av Södra Roslags kustbana uppgick 1909-07-01 i SRJ efter att ha arrenderats från starten 1901, och Rimbo–Sunds järnväg införlivades 1935-01-01 sedan den arrenderats från starten 1898.
Faringe–Gimo järnväg byggdes av ett dotterbolag och såldes 1935 till Dannemora–Hargs järnväg som i sig hade varit ett dotterbolag sedan 1926 (se dessa).
Från en fem mil lång, enkelt byggd järnväg, finansierad av kommuner och godsägare, främst avsedd att frakta mjölk, foder och brännved från landet till Stockholm, utvecklades SRJ till ett nät som täckte en stor del av Uppland, men krympte därefter till ett knippe förortsbanor.
Expansionen drevs i första hand på av den expanderande huvudstadens expanderande behov, antingen det gällde att forsla pendlare till jobbet eller förse morgontidningarna med papper.
Efter förstatligandet drevs utvecklingen och moderniseringen först vidare men avstannade sedan, det förlustbringande nätet i norr eliminerades och till sist var även återstoden i söder hotad av total nedläggning genom konkurrens från bussar och tunnelbana, men 1983 beslöt den nya, regionala ägaren att bevara och upprusta Roslagsbanenätet – världens enda levande banor med just denna
spårvidd.
Fr.o.m. 1909 började Stockholm–Roslagens järnvägar brukas som samlande beteckning på de av Stockholm–Rimbo järnvägs AB ägda eller eljest kontrollerade banorna. 1921 blev SRJ även en trafikförvaltning då DHJ anslöts.

Koncession
1882-07-14 Albano–Rimbo.
1884-07-10 Stockholm Ö–Albano.
1892-11-24 Stockholm Ö–Engelbrektsplan, som spårväg.
1899-19-13 Djursholm–Framnäsviken–Svalnäs samt en ringlinje till Djursholms Ösby, påbörjad men ej färdigbyggd.
1910-08-26 Stocksund–Långängen, som spårväg.
1928-01-27 Altorp–Näsbypark.

Längd
Totalt 327 km, det slutliga SRJ-nätet efter införlivandet av DHJ/FGJ med dess bibanor. Av SRJ öppnade sträckor 65 km.

Spårvidd
891 mm, undantagandes Stocksund–Långängstorp 1435 mm, försmalad 1934-09

Ägare, Stockholm–Rimbo järnvägsAB till förstatligandet, staten till 1972.

Förvaltningsort, Stockholm.

Trafikförändringar
1884-12 * Stocksunds hamn–Rimbo, 51 km, provisorisk godstrafik.
1885-12-21 * Stockholm Ö–Rimbo, 57 km allmän trafik.
1894-11-03 * Stockholm Ö–Engelbrektsplan, 1 km, provisorisk hästspårvagnstrafik.
1895-05-15 * samma sträcka, allmän trafik, elspårvagnsdrift.
1901-06-15 * Djursholms Framnäsviken–Svalnäsvägen, 1 km, allmän trafik
1910-12-31 * Ösby–Altorp, 2 km, allmän trafik.
1911-10-15 *Stocksund–Långängen, 2 km, persontrafik.
1912-05-01 * Eddavägen–Svalnäs, 1 km. Samtidigt nedlades linjen till Svalnäsvägen hp (0,3 km) och en ny hp Eddavägen öppnades.
1925-06-05 † Engelbrektsplan–Runebergsplan, 0,5 km, persontrafik.
1928-10-18 * Altorp–Lahäll, 2 km, allmän trafik.
1929-12-22 * Engelbrektsplan–Runebergsplan, 0,5 km, persontrafik på egen banvall.
1934-01-01 † Eddavägen–Svalnäs, all trafik (nedtrappad 1928-10-18, ytterligare 1932-07-01).
1937-05-25 * Lahäll–Näsbypark, 1 km, allmän trafik.
1960-10-01 † Stockholm Ö–Engelbrektsplan, 1 km, persontrafik.
1960 * Norrtälje–Norrtälje hamn, 1 km, säsongspersontrafik i anslutning till Finlands­båtar
1962 † samma sträcka, säsongspersontrafik
1966-09-25 † Hallstavik–Rimbo, 42 km, och Stocksund–Långängstorp, 2 km, persontrafik
1967-01-01 † Uppsala Ö–Rimbo, 60 km, persontrafik
1969-07-01 † Stockholm Ö–Rimbo, 57 km, Roslags Näsby–Österskär, Djursholms Ösby–Näsbypark (formellt, behovsgodståg sedan 1928), 5 km, och Djursholms Ösby–Eddavägen, 5 km, godstrafik – den sistnämnda hade inte godstrafikerats på länge.
1969-09-28 † Rimbo–Norrtälje, 21 km, all trafik.
1977-07-01 † Uppsala Ö–Hallstavik, 102 km, godstrafik (sista tåg Uppsala Ö–Rimbo 1977-04-17 och Rimbo–Hallstavik 1977-06-29).
1981-01-12 † Kårsta–Rimbo, 14 km, persontrafik.

Samband
Sedan 1921 blev SRJ en trafikförvaltning bestående av ”egentliga” SRJ, RSJ, FGJ och DHJ.

Trafik
a) Stocksund–Långängen/Långängstorp trafikerades uteslutande av pendelmotorvagn och byte måste ske i Stocksund. Godstrafik förekom ej.
b) Djursholmsbanorna trafikerades från Engelbrektsplan. Annan godstrafik än paket förekom ej Engelbrektsplan–Stockholm Ö.
c) Fr.o.m. 1967-01-01 utförde SJ persontrafiken Stockholm Ö–Lindholmen, Roslags Näsby–Österskär och Djursholms Ösby–Näsbypark/Eddavägen i entreprenad åt Stockholms Lokaltrafik. Avtalstrafiken utvidgades 1969-09-28 med Lindholmen–Rimbo.

Trafikuppehåll
1906-04-17–07-07 all trafik vid Frescati på grund av banvallsras. Tågen framfördes till provisoriska hållplatser norr och söder om rasplatsen som resenärerna fick vandra förbi. Trafiken var begränsad t.o.m. 1906-10-01. Från 1906-05-30 anordnades även ersättande ångbåtstrafik Karl XII torg–Framnäsviken och senare Stallmästaregården–Stocksund.

Förstatligad
SRJ-koncernen blev statligt bolag 1951-07-01 och övergick 1959-07-01 till SJ sedan SRJ och DHJ/FGJ slagits samman till ett bolag 1953.
1972-05-01 övergick sträckorna Stockholm Ö–Rimbo/Österskär/Näsbypark/Eddavägen till Roslagsbanan i kommunägda SL.

Elektrifiering
Ursprungligen likström 600 V, höjd till 660 V på det södra nätet 1906 samt till 750 V söder om Enebyberg och 1500 V norr därom 1939, 1946-06-02 1500 V på hela nätet (efter provdrift [Roslags Näsby]–Österskär från 1939-01).
Eget ångkraftverk i Stocksund till 1917, kvar som reserv till 1927.
1895-05-15 Engelbrektsplan–Djursholm Framnäsviken, 11 km.
1901-06-15 [Djursholm Framnäsviken]–Djursholm Svalnäsvägen, 1 km.
1906-09-29 [Ösby]–Djursholms Danderyd, 2 km.
1909-12-31 [Ösby]–Altorp, 2 km.
1911-10-15 [Stocksund]–Långängen, 2 km.
1912-05-01 [Eddavägen]–Svalnäs, 1 km.
1928-10-18 [Altorp]–Lahäll, 2 km.
1932-11-06 [Djursholms Danderyd]–Enebyberg, 2 km.
1937-05-22 [Lahäll]–Näsbypark, 1 km.
1939-05-15 [Roslags Näsby]–Vallentuna, 12 km, och [Roslags Näsby]–Österskär, 18 km.
1944-06-05 [Vallentuna]–Lindholmen, 6 km.
1945-07-27 [Lindholmen]–Frösunda, 6 km.
1946-06-03 [Frösunda]–Rimbo, 21 km.
1949-12-17 [Rimbo]–Norrtälje, 21 km, avelektrifierat 1967-05-28.

Eldriften avstängd [Kårsta]–Rimbo 1972-05-01–1973-12-31.

Dubbelspår
1910 Stockholm Ö–Stocksund V, 7 km (koncession erhölls först detta år, sträckan var anlagd som ”två förlängda mötesspår” 1906 medan bron över Stocksundet förblev enkelspårig) och Stocksund Ö–Ösby, 2 km.
1915 Ösby–Danderyd, 2 km.
1931 Djursholms Danderyd–Roslags Näsby, 2 km.
1945 Djursholms Ösby–Djursholms Sveavägen, 2 km.

Linjeblockering manuell
1906 Stockholm Ö–Djursholms Ösby.
1909 Djursholms Ösby–Täby (tågstav).
>1915 Djursholms Ösby–Täby.
1915 Djursholms Ösby– Djursholms Ekeby.

Linjeblockering automatisk
1925–obekant Djursholms Sveavägen– Djursholms Framnäsviken.
1926 Stockholm Ö–Stocksund, provdrift (reguljär drift 1927).
1934 Stocksund–Djursholms Ösby.
1942 Djursholms Ösby–Djursholms Ekeby.
1943 Djursholms Ekeby–Roslags Näsby.
~1958 Täby–Vallentuna.
1959 Åkersberga–Österskär
1961 Djursholms Ösby–Altorp.
1962-05-27 Roslags Näsby–Täby och Vallentuna–Lindholmen.

Fjärrblockering
1943–1970 Djursholms Ekeby stn; Djursholms Ösby, lokal fjärrstyrning.
1963-05-26 (Roslags Näsby)–Lindholmen/Rydbo; Roslags Näsby.
1964-05-31 [Rydbo]–Åkersberga; Roslags Näsby.

Upprivning
Eddavägen–Svalnäsvägen 1912, Eddavägen–Svalnäs 1934, Stockholm Ö–Engelbrektsplan 1963, Stocksund–Långängstorp 1967, Syninge–Norrtälje 1969, Rimbo–Syninge 1971, Djursholms Ösby–Eddavägen 1977, Hallstavik–Rimbo 1977–78, Rimbo–Faringe 1978.

Nollpunkt
Stockholm Ö för Stockholm Ö–Rimbo/Hallstavik/Österskär, Djursholms Ösby för DjB-sträckorna Djursholms Ösby–Eddavägen/Näsbypark, omlagt till Stockholm Ö av SRJ, Stocksund för Stocksund–Långängstorp, Uppsala Ö för ULJ-sträckan Uppsala–Länna och Länna för LNJ-sträckan Länna–Norrtälje.

Anmärkning
a) Engelbrektsplan– Djursholms Framnäsviken var landets första elektriska järnväg med allmän trafik. Sträckan Engelbrektsplan–Stockholm Ö var samtidigt den första elspårvägen eftersom den formellt hade spårvägsstatus.
b) Den isolerade 1435 mm-banan Stocksund–Långängstorp var del av ett aldrig förverkligat, större projekt med normalspåriga förortsbanor i Stocksund, Danderyd och Djursholm.
c) Inför förhandlingarna med SL begärde SJ 1971 formellt att få lägga ner hela SRJ:s förortsbanekomplex.
d) Redan som privatbana var SRJ signaltekniskt modern med bland annat elektriska ställverk vid flera linjestationer och automatiska fällbommar 1948 vid Bragevägen på Eddavägslinjen.

Litteratur
- Järnvägsdata 2009, Svenska Järnvägsklubben, SJK.
- Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag 1885–1935, 1935.
- Richard Sundström, Stockholm–Roslagens Järnvägar 1885–1935, 1935.
- Stockholm–Rimbo Järnvägsaktiebolag 1885–1935. Data och händelser 1936–1949, 1950.
- Peter Dahlgren & Roger Thorén, Roslagsbanan – resa genom ett sekel, 1980.
- Tom Hedlund & Ulrika Palme, Roslagsbanan, 1984.
- Erik Jarneberg, Roslagsbanan och bygden, 1985.
- Kurt Möller m.fl., Roslagsbanan 100 år, 1985.
- Lars-Henrik Larsson, ”Nittio år med elektrisk drift”, Tåg 1/1986.
- Staffan Back & Gösta Ekwall, ”Stockholms spårvägslinjer – Djursholmsbanorna”, MfSS 4/1998.
- Stig Svallhammar, ”Den oslagbara Roslagsbanan”, Spår 1998.
- Skendöd i Roslagen, 2002.
- Johan Vinberg, ”Södra Roslags Kustbana”, Roslagsexpressen 3/2001.
- SRJ blev från 1972-05-01 med sträckorna Stockholm Ö–Rimbo/Österskär/Näsbypark/Eddavägen landstingsägda Roslagsbanan (se vidare denna).
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
- Svenska Järnvägsföreningen 50 år.