Trafik
Persontrafiken Mora–Älvdalen var obetydlig från 1938. 1943–1947 utökades den på grund av försörjningsproblem för busstrafiken, varefter man övergick till ett dagligt tågpar fram till nedläggningen.

Trafikuppehåll
1982-09-01–1983-06-29 Blyberg–Älvdalen, all trafik på grund av banupprustning

Omläggning
a) 1877-11-15 omlades persontrafiken till nuvarande Gävle C. Ett förbindelsespår till Uppsala–Gävle järnväg hade byggts gemensamt av de båda banorna och öppnats 1875-09-06. Gävle N behölls som godsstation

b) 1921-09-01 öppnades en ny sträckning vid Mora. Den bro som FRMJ 1896-09-21 öppnade över till Mora var en svängbar landsvägs- och järnvägsbro. SJ byggde en egen bro, och tillhörande kurva mot linjen till Orsa, sedan man förvärvat Mora–Vänerns järnväg. Kurvan från Mora Noret revs upp vid linjeomläggningen men lades åter ut 1965 för trafik i samband med vägbygge

c) 1942 omlades linjen 2,5 km österut från Sandviken.

d) 1943-10-01 linjerätningar Storvik–Ryggen i samband med elektrifieringen.

e) 1961-10-30 öppnades i Gävle en ny rangerbangård som anslöts via triangelspår.

f) På 1970-talet anslöts f.d. MEJ till f.d. MVJ vid Morastrand. Förut separata ingångsspår till Mora stn.

Förstatligad
1947-07-01 statligt bolag, del av GDG-förvaltningen, 1948-07-01 till SJ. Falu kommun blev ~1995 innehavare av spåret Falun C–Grycksbo, som återgick till BV ~2002.

Elektrifiering
1943-10-01 [Gävle]–Falun, 92 km.
1978-05-28 Rättvik–Mora, 40 km.

Dubbelspår
1991-06-10 Gävle C–Hagaström, 6 km. Ett andra spår stod klart 1900-04-20. Det äldre togs ur bruk och öppnades först 1905. De trafikerades som parallella enkelspår.

Lnjeblockering automatisk.
1963 Gävle–Hagaström.
1967 Hagaström–Sandviken

Fjärrblockering
1962-09-06 Mora Noret stn; Mora, lokal fjärrstyrning.
1968-02-01 (Gävle)–(Storvik); Gävle.
1975-06-26 (Storvik)–(Korsnäs); Gävle.
1975-11-13 Korsnäs–(Falun); Gävle.
1976-09-20 Falun stn; Gävle.

ATC
1983-05-30 (Gävle)–(Storvik).
1984-09-03 Falun stn.
1984-11-05 (Storvik)–[Falun].
1985-09-13 Rättvik–Mora.
1987-12-07 Storvik stn.

Upprivning
Källviken–Kvarnsveden 1960, Grycksbo–Rättvik 1966–67, Kvarnsveden–Båtsta ~1975, Tisken–Källviken 1979.

Nollpunkt Gävle N.

Anmärkning.
a) Ett stort spårupprustningsbehov mellan Falun C och Repbäcken vägdes in i nedläggningsprocessen.
b) Korsnäs fick 1890 landets första signalställverk vid enskild järnväg.
c) 1988-07-01–2002-03-31 var sträckan Falun N–Grycksbo trafiklös länsbana för godstrafik.

Litteratur
- Historik öfver Gefle–Dala jernvägs anläggning och dess trafikering under 25 år, 1885 B. Hagberg, Gävle–Dala Järnvägar 1855–1908, 1908.
- Olof Jonasson, GSG och GDG samt Mellansveriges näringsliv, 1949.
- Sven Gerndt, GDJ – Sveriges första avslutade järnväg, 1959.
- Bo-Erik Lööf, ”Storvik – knutpunkt i förvandling”, Tåg 9/1995.
- Inger Söderlund, ”Grycksbobanan öppnad igen”, Tåg 9/2003.
- Erik Sundström, ”Gävle–Dala järnvägar fyller 150 år”, Spår 2009.
 

Från 1990 ingår sträckan Gävle–Falun i Bergslagsbanan, sträckan Rättvik–Mora i Dalabanan och sträckan Repbäcken–Björbo i Västerdalsbanan – se dessa, även för trafikplatser. För Mora–Älvdalens järnväg redovisas trafikplatserna där