Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där
den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur,
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel, Namnet i rosa färg= Tidigare stavning,
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån, h=
höger, v= vänster,
Km= Avstånd mellan platserna,
Höjd= över havet,
Från= Tagen i drift,
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgrenings-punkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hålställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter)öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
ö övrig status |
| Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
| Fsk |
Fredriksskans |
|
-2,000
| |
1904-08-05 |
lp, I infogat i Gävle gbg stn 1960t; fd Fredriksskans hamn; hamnspår; GÖ |
|
Fredriksskans hamn |
|
-2,000
| |
1904-08-05 |
lp, |
| |
svängbro |
|
-0,200 |
| |
198,3 Inre fjärden totalt 50 m 1904, senare fast bro; fd Gävle hamn |
| |
|
|
0,000 |
| |
198,5 bsp hamnspår, inre hamnen; fp mellan GDJ och Gävle–Fredriksskans järnväg |
| |
|
|
|
| |
|
| Gna |
Gävle N |
|
0,000 |
|
~1935 |
stn, I infogad i Gävle
gbg 1960-05-29; hamnspår |
| Gna |
Gefle N |
|
0,000 |
|
1875-09-06 |
stn,”gamla” † P 1877-11-15, P flyttad
till Gävle C |
| G |
Gefle |
|
0,000 |
|
1859-07-13 |
stn, ”gamla” |
| |
Nedre rangerplan |
|
0,900
| |
1904 |
rbg, *G 1907, infogad i Gävle N stn |
| Gägbg |
Gävle godsbangård |
|
116,300 |
|
1960-05-29 |
stn (rbg), *G 1961-10-30, bgd 1962-09-01, stn 2000- 06-13; sign, Gäb; rbg/gbg räknad till Gävle C; triangelspår; ny gbg vid grenlinje; under Gävle C ställverk; I utbruten ur Gävle C stn, under Gävle C ställverk; T godstrafikalt namn Gävle; GS |
| Gc |
Gävle C |
v |
0,600
| 4 |
1877-11-15 |
stn; ej godstrafik; hamnspår; ansl
GDJ, GOJ, OKB; PS |
| Gä |
Gävle |
|
0,600
|
4 |
| |
|
Gäfle C |
|
0,600
| 4 |
| |
|
Gefle C |
|
0,600
| 4 |
1877-11-15 |
|
| |
Nygatan |
|
|
|
1910 |
spk , BI 1952; plankorsning spårväg |
| |
|
|
1,100 |
|
|
lmk km 114,887 = 1,121 |
| Gägbg |
Gävle godsbangård |
|
116,300 |
|
1960-05-29 |
stn (rbg), *G 1961-10-30, bgd 1962-09-01, stn 2000- 06-13; sign Gä gbg, Gäb; rbg/gbg räknad till Gävle C; triangelspår; ny gbg vid grenlinje; under Gävle C ställverk; I utbruten ur Gävle C stn, under Gävle C ställverk; T godstrafikalt namn Gävle; GS |
| |
bro |
|
1,5000 |
|
|
över GOJ, OKB 11 m, 2 spår 1901–1961 |
| Ns/Nns |
Nynäs |
|
1,700
| |
1900-04-20 |
fp, I infogad i Gävle C stn |
|
Tolvfors |
|
3,000
| 25 |
~1880 |
lp, † ~1920 |
|
Tolffors |
|
3 |
|
1857-08-10 |
|
| |
Lexe |
|
4,500 |
|
? |
hp, † 1898-11-05 |
| Hg |
Hagaström |
h |
5,700 |
33 |
~1887 |
ssp, hp 1898-11-05, stn 1900-12-22, †P 1968-05-12, †1989-10-01;< 1900-12-22 Haga; ansl SGGJ; IS |
| Bb/Vlb |
Valbo |
|
8,900 |
45 |
1875-09-01 |
stn, 1950-01-01,
övergick i Norra Valbo; IS |
|
Lund |
| |
|
1866-05-15 |
stn, |
| Nvl |
Norra Valbo |
v |
9,000
| 45 |
1950-01-01 |
stn, † P 1965-05-30, †G 1967-05-28,*G 1990-05-04-01, † G 2000-06-13; IS |
| Kak |
Kallbäck |
v |
10,900
| 50 |
1938-05-15 |
hp, † 1963-05-26 |
| Kbk |
Bäck |
|
10,900 |
50 |
1857-08-10 |
stn, † 1866-05-15, lp 1875, hlp 1894-06-01, lp 1930t,
|
| Hd, Hde/Håde |
Håde |
|
13,500
| 63 |
1890-11-10 |
lp, † 1965; småbana,
ca 3 km, Mackmyra sulfitfabrik |
| Fb |
Forsbacka |
v |
16,200
| 63 |
1894-06-01 |
stn, † P 1966-05-22; småbana Forsbacka bruk; GS |
|
Margretehill |
|
16,200
| 63 |
1860-12-01 |
stn, småbana
Forsbacka bruk; GS |
| |
|
|
19,200 | |
|
Ulriksdal bro 94 m över
Europaväg E16 |
| Jä |
Jädran |
|
21,100 |
64 |
1857-08-10 |
stn, lp 1863-01-01, † ~1920 |
| Sdn/Snv |
Sandviken |
h |
23,200
| 71 |
1863-01-01
| stn; småbana Sandvikens industri; FS |
| Kgd |
Kungsgården |
h |
32,100 |
64 |
1857-08-10
| stn, †G, † 1968-05-12; fd Kungsgård; IS |
| Kg |
Kungsgård |
|
32,1000 |
64 |
1857-08-10 |
stn |
| Me, Mre/Myre |
Myre |
h |
35,000
| |
~1948 |
hp, † ~1963 |
| |
|
|
37,000 |
|
|
lmk km 37,000 = 219,270 (Norra stambanan) |
| Sv |
(Storvik) |
h |
37,900
| 72 |
1875-09-06 |
stn, †G 1989-10-01; ansl Norra stambanan, Godsstråket genom Bergslagen; PS |
Gävle–Dala järnväg/ar (GDJ)
Läs mer om GDJ
HÄR!
Falun–Rättvik–Mora järnväg och Falun–Västerdalarnes järnväg övertogs 1920-01-01
I det inre av Gästrikland fanns flera järnbruk som hade otillfredsställande transportförhållanden, och ansträngningarna att få en järnväg till stånd stegrades när det började planeras en bana norrut från Västerås, vilken allvarligt skulle inkräkta på Gävles handelsområde i Dalarna. Grosshandlare Murén blev centralfigur i det järnvägsbolag som bildades, och som trots begränsat stöd från staten och nästan inget stöd alls från ändpunkten Falun lyckades samla en grundpenning för anläggningen.
Arbetschefen Claes Adelsköld fick här sitt genombrott som järnvägsbyggare.
Efter ett antal besvärliga år ökade GDJ:s intäkter, och trots att aktieutdelningarna stegrades ända till 27 procent fick man råd att på allehanda sätt bygga ut och förstärka den ekonomiskt anlagda banan.
Sågat virke var till en början det förhärskande godsslaget men järnhanteringen, som kunde centraliseras med GDJ:s hjälp, alstrade för sin del frakter av träkol, malm och produkter.
Som i fallet med andra tidiga och framgångsrika privata järnvägar växte GDJ inåt sitt omland med linjer som övertogs eller byggdes i egen regi, och inte var så ekonomiskt framgångsrika som moderbanan.
Koncession 1855-05-08 Gävle–Falun, plan fastställd
Längd Gävle N–Falun 94 km, totalt efter fusioner 308 km
Förvaltningsort Gävle
Trafikförändringar
1856-11 * Gävle–Bäck, 11 km, provisorisk trafik.
1857-08-10 * Gävle–Kungsgården, 32 km, allmän trafik.
1858-06-07 * Kungsgården–Storvik, 7 km, allmän trafik.
1858-08-13 * Storvik–Robertsholm, 16 km, allmän trafik.
1859-07-13 * Robertsholm–Falun, 37 km, allmän trafik.
1960-05-29 † Källviken–Kvarnsveden, 21 km, all trafik, Tisken–Källviken, 3 km, godstrafik (formellt) och Falun–Repbäcken, 28 km, persontrafik, den senare starkt uttunnad från 1958-02-01.
1961-09-01 † Mora–Älvdalen, 41 km, persontrafik.
1965-12-01 † Falun–Grycksbo, 14 km, persontrafik, och Grycksbo–Rättvik, 37 km, all trafik.
1967-05-28 † Storvik–Falun, 54 km, lokal persontrafik.
1968-05-12 † Gävle C–Storvik, 39 km, och Rättvik–Mora, 40 km, lokal persontrafik. Denna var successivt neddragen sedan 1963/1965.
1972 † Tisken–Källviken, resttrafik.
1974 † Kvarnsveden–Båtsta, 1 km, godstrafik.
1987-12-01 † Falun N–Grycksbo, 13 km, godstrafik de facto (formellt 1988-10-01).
1990-06-01 † Falun C–Falun N, 1 km, godstrafik de facto (formellt 1990-10-01).
2003-09-08 * Falun C–Grycksbo, 14 km, godstrafik.
2009-03-24 †samma sträcka, godstrafik de facto.
Samband
a) GDJ ombesörjde i arrende trafiken på Falun–Rättvik–Mora järnväg och Falun–Västerdalarnes järnväg från deras tillkomst. GDJ hade från början aktiemajoritet i FVJ och så småningom även i FRMJ (från1903 samtliga aktier i båda bolagen). 1909-05-01 övertog FRMJ Mora–Älvdalens järnväg vilket utsträckte GDJ-trafiken till Älvdalen. FRMJ/MEJ och FVJ uppgick 1920-01-01 helt i GDJ (som då antog pluralformen Gävle–Dala järnvägar) och redovisas därefter här.
b) GDJ ingick i trafikförvaltningarna Göteborg–Stockholm–Gävle och Göteborg–Dalarne–Gävle (jfr dessa för detaljer). Bergslagernas järnvägar var från 1908 majoritetsägare i GDJ.
c) GDJ ombesörjde från början trafiken på Gävle–Fredriksskans järnväg
Trafik
Persontrafiken Mora–Älvdalen var obetydlig från 1938. 1943–1947 utökades den på grund av försörjningsproblem för busstrafiken, varefter man övergick till ett dagligt tågpar fram till nedläggningen.
Trafikuppehåll
1982-09-01–1983-06-29 Blyberg–Älvdalen, all trafik på grund av banupprustning
Omläggning
a) 1877-11-15 omlades persontrafiken till nuvarande Gävle C. Ett förbindelsespår till Uppsala–Gävle järnväg hade byggts gemensamt av de båda banorna och öppnats 1875-09-06. Gävle N behölls som godsstation
b) 1921-09-01 öppnades en ny sträckning vid Mora. Den bro som FRMJ 1896-09-21 öppnade över till Mora var en svängbar landsvägs- och järnvägsbro. SJ byggde en egen bro, och tillhörande kurva mot linjen till Orsa, sedan man förvärvat Mora–Vänerns järnväg. Kurvan från Mora Noret revs upp vid linjeomläggningen men lades åter ut 1965 för trafik i samband med vägbygge
c) 1942 omlades linjen 2,5 km österut från Sandviken.
d) 1943-10-01 linjerätningar Storvik–Ryggen i samband med elektrifieringen.
e) 1961-10-30 öppnades i Gävle en ny rangerbangård som anslöts via triangelspår.
f) På 1970-talet anslöts f.d. MEJ till f.d. MVJ vid Morastrand. Förut separata ingångsspår till Mora stn.
Förstatligad
1947-07-01 statligt bolag, del av GDG-förvaltningen, 1948-07-01 till SJ. Falu kommun blev ~1995 innehavare av spåret Falun C–Grycksbo, som återgick till BV ~2002.
Elektrifiering
1943-10-01 [Gävle]–Falun, 92 km.
1978-05-28 Rättvik–Mora, 40 km.
Dubbelspår
1991-06-10 Gävle C–Hagaström,
6 km. Ett andra spår stod klart 1900-04-20. Det äldre togs ur bruk och öppnades först 1905. De trafikerades som parallella enkelspår.
Lnjeblockering automatisk.
1963 Gävle–Hagaström.
1967 Hagaström–Sandviken
Fjärrblockering
1962-09-06 Mora Noret stn; Mora, lokal fjärrstyrning.
1968-02-01 (Gävle)–(Storvik); Gävle.
1975-06-26 (Storvik)–(Korsnäs); Gävle.
1975-11-13 Korsnäs–(Falun); Gävle.
1976-09-20 Falun stn; Gävle.
ATC
1983-05-30 (Gävle)–(Storvik).
1984-09-03 Falun stn.
1984-11-05 (Storvik)–[Falun].
1985-09-13 Rättvik–Mora.
1987-12-07 Storvik stn.
Upprivning
Källviken–Kvarnsveden 1960, Grycksbo–Rättvik 1966–67, Kvarnsveden–Båtsta ~1975, Tisken–Källviken 1979.
Nollpunkt Gävle N.
Anmärkning.
a) Ett stort spårupprustningsbehov mellan Falun C och Repbäcken vägdes in i nedläggningsprocessen.
b) Korsnäs fick 1890 landets första signalställverk vid enskild järnväg.
c) 1988-07-01–2002-03-31 var sträckan Falun N–Grycksbo trafiklös länsbana för godstrafik.
Litteratur
-
Historik öfver Gefle–Dala jernvägs anläggning och dess trafikering under 25 år, 1885
B. Hagberg, Gävle–Dala Järnvägar 1855–1908, 1908.
-
Olof Jonasson, GSG och GDG samt Mellansveriges näringsliv, 1949.
-
Sven Gerndt, GDJ – Sveriges första avslutade järnväg, 1959.
-
Bo-Erik Lööf, ”Storvik – knutpunkt i förvandling”, Tåg 9/1995.
- Inger Söderlund, ”Grycksbobanan öppnad igen”, Tåg 9/2003.
-
Erik Sundström, ”Gävle–Dala järnvägar fyller 150 år”, Spår 2009.
Från 1990 ingår sträckan Gävle–Falun i Bergslagsbanan, sträckan Rättvik–Mora i Dalabanan och sträckan Repbäcken–Björbo i Västerdalsbanan – se dessa, även för trafikplatser. För Mora–Älvdalens järnväg redovisas trafikplatserna där |
| Källor och referenser |
| Svenska Järnvägsklubben, SJK Järnvägsdata 2009 |
| Jannesson, Åke, m-fl-, SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm |
| Lundberg, John, Sveriges och Norges Jernvägar och Stationer, Wahlström & Widstrand Stockholm 1979 |
| Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920 |
| Statens Järnvägar 1856-1906, 1906 |
| |
|