Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd |
Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
Tp/Tlp |
(Tollarp) |
|
0,000 |
38
|
1881-12-06 |
stn, lp 1961-05-28,
†1967-05-28;
triangelspår |
Öv/Ötv |
Östra Vram |
|
3,200 |
29
|
1881-12-06 |
stn, hlp 1903-01-01,
†1936-07-01, *G m1940t, †G 1957 |
Ly |
Lyngsjö |
|
4,500 |
|
1883 |
hlp 1903-01-01, hp,
†1923-01-01
stn |
|
Hommentorp |
|
4,500 |
|
1881-12-06 |
Mh |
Maltesholm |
|
5,800 |
33
|
1888 |
hlp 1923-01-01, T hp 1929, I
hp 1930, †1936-07-01 |
Evl |
Everöds lastplats |
|
8,100 |
|
1920t |
†1936-07-01 (bettrafik även därefter), U ~1955; triangelspår; |
|
Everöds gamla |
|
|
|
1901 |
lp
1901-05-02 |
|
Efveröd |
|
| |
1881-12-06 |
stn (även lokalt annonserad
persontrafik) |
Ev |
(Everöd) |
v |
9,000 |
25
|
1901-05-02 |
stn, lp 1972-01-01, †1975-06-01 |
Gl/Glb |
Gärds Lyngby |
|
10,100 |
|
1886-06-01 |
hlp ~1902, †1936 07-01
(bettrafik även därefter) |
Gl |
Lyngby |
|
|
|
1883-12-18
|
stn |
Mj |
Mjö |
|
14,800 |
3
|
1901 |
hlp ~1902, †1936-07-01 |
|
Gärds Köpinge |
|
|
|
1893 |
stn |
|
Helge å svängbro |
|
15,800 |
|
1882 |
BI 1937 |
Hd |
Härnestad |
|
15,800 |
3
|
1883-12-18 |
hp, †1936-07-01 |
|
Hernestad |
|
|
|
|
R |
Ripa |
|
18,500 |
6
|
1883-12-18 |
stn, hlp 1903-01-01, †1936-07-01 |
Å |
Åhus |
|
23,100 |
4
|
1883-12-18 |
stn;
gemensam stationsdrift med CÅJ men skilda bangårdar 1886-05-19–1889-06-04;
infogad i Åhushamn stn 1936-07-01; ansl CÅJ; triangelspår |
Gärds härads järnväg, GHJ, GJ
GHJ/GJ var den första av fem skånska banor som byggdes med ångspårvägsteknik, närmast inspirerad från Danmark.
De hade koncession som järnväg med sth 20/25 km/h. Karaktäristiskt var att flera funktioner kombinerades i samma fordon, byggnad och befattningshavare vilket bidrog till låga driftskostnader.
Den slingrande sträckningen över Kristianstadsslätten motiverades av terränghinder och önskan att suga upp maximal trafik.
Den genomgående trafiken Kristianstad–Åhus utkonkurrerades dock snabbt av den genare Kristianstad–Åhus järnväg.
Koncession
1881-02-11 Karpalund–Degeberga.
1882-08-18 Everöd–Åhus.
Längd 56 km.
Förvaltningsort
Åhus till 1883, Degeberga till 1894, sedan Kristianstad.
Trafikförändringar
1881-12-06 *Karpalund–Everöd–Degeberga, 41 km, allmän trafik.
1883-12-18 *Everöd–Åhus, 15 km, allmän trafik.
Samband
1897–1898 hade GHJ/GJ övergångsvis samverkan i Östra Skånes trafikförening
Trafik
a) GHJ/GJ trafikerade även sträckan Karpalund–Kristianstad, 5 km, av Kristianstad–Hässleholms järnväg
b) Trafikerade 1893–1898 Hörby–Tollarps järnväg.
Anmärkning
VoV underkände den först använda signaturen GHJ som kunde förväxlas med CHJ. Förväxlingsrisken med Gotlands järnväg var obefintlig. Materielen märktes GJ.
GHJ uppgick 1898-07-01 i Östra Skånes järnvägar (se
nedan).
Östra Skånes järnvägar, ÖSJ
ÖSJ tillkom 1898-07-01 genom fusion av Eslöv–Hörby järnväg, Frosta härads järnväg (f.d. Hörby–Tollarps järnväg), Gärds härads järnväg och Hästveda–Karpalunds järnväg. Höör–Hörby järnväg förvärvades 1915-09-24 (för tidigare data se dessa banor)
Östra Skånes järnvägar” var namnet på ett vidlyftigt 1870-talsprojekt som gick ut på att, med utgångspunkt från Kristianstad, spänna ett nät av smalspårsbanor över en stor del av Skåne. Projektet föll under den följande lågkonjunkturen, men en del av visionen förverkligades i annan form.
Ägande bolaget bildades 1898-03-28. Dess syfte var i klartext att samla järnvägar och det övertog 1898 flera dittills självständiga banor enligt ovan, som 1897–98 övergångsvis hade samverkat i Östra Skånes trafikförening. Redan 1891 användes ”ÖSJ” som samtrafikbenämning för dessa.
Kompletteringarna av nätet handlade om rationellare anslutning till Kristianstad och förbindelse med Ystadsbanorna i Brösarp.
Konkurrensen var hård med bankomplexet Kristianstad–Hässleholms järnvägar, inte minst om trafiken mellan Kristianstad och Malmö där ÖSJ hade fördelen av en kortare väg via Hörby. Denna blev något av en huvudlinje där ÖSJ bland annat satte in restaurangvagn.
Diagonaltrafiken tillhörde även det som lockade Malmö järnvägar att skaffa sig aktiemajoritet i ÖSJ, men den tilltänkta genvägen över Bjärsjölagård blev aldrig färdigbyggd.
Mellankrigskriserna drabbade ÖSJ hårdare än CHJ som tog över och skar bort några linjer.
Sedan Kristianstad–Hässleholm fått eldrift ledde SJ ”diagonaltrafiken” den vägen och det forna ÖSJ-nätet drabbades av lokalbanornas generella problem, med successiva nedläggningar som följd.
Koncession
1892-10-22 Degeberga–Brösarp, för Degeberga–Brösarps järnvägs AB.
1898-09-09 Everöd–Kristianstad.
1901-07-10 Skepparslöv–Långebro och Öllsjö–Skepparslöv nedre.
Längd Totalt 186 km, de av ÖSJ öppnade delarna 42 km.
Ägare
Aktiemajoriteten innehades 1919–1933 av Malmö stad via Malmö–Simrishamns järnväg och från 1936 av Kristianstad–Hässleholms järnvägar.
Förvaltningsort Kristianstad.
Trafikförändringar
1899-10-11 *Färlöv–Strö, 5 km, allmän trafik.
1900-05-03 *Degeberga–Brösarp, 16 km, allmän trafik (stationen i Degeberga förskjuten något västerut).
1901-05-02 *Långebro–Everöd, 15 km (ny station i Everöd).
1902-10-01 *Långebro–Skepparslöv, 5 km, och Öllsjö–Skepparslöv nedre, 1 km, allmän trafik.
1919-07-25 *Kristianstad–Långebro, 1 km, allmän trafik.
1919-07-25 †Öllsjö–Skepparslöv, 2 km. Linjen hade använts för godståg och för snälltåg Kristianstad–Eslöv–Malmö.
1929-01-01 †Hörby–Höör, 13 km, all trafik. Finaltåget måste tömmas med taxi på grund av lokskada,
1929-11-22 †Färlöv–Strö, 5 km, persontrafik.
1936-07-01 †Gärds Lyngby–Åhus, 14 km, Östra Vram–Everöds lastplats, 4 km, och Karpalund–Skepparslöv nedre, 3 km, all trafik, samt Everöds lastplats–Gärds Lyngby,
2 km, och Tollarp–Östra Vram, 2 km, persontrafik.
1952 †Färlöv–Strö, 5 km, godstrafik de facto (formellt 1954-02-01)
~1955 †Everöds lastplats–Gärds Lyngby, bettrafik.
1957 †Tollarp–Östra Vram, bettrafik.
1961-05-28 †Långebro–Hörby, 42 km, persontrafik och Tollarp–Hörby, 25 km, godstrafik de facto (formellt 1967-05-28).
1963-05-26 †Hästveda–Glimminge N, 7 km, godstrafik de facto.
1967-05-28 †Hörby–Eslöv, 24 km, all trafik och Långebro–Tollarp, 17 km, godstrafik.
1969-06-01 †Hästveda–Karpalund, 36 km, persontrafik.
1972-01-01 †Kristianstad–Brösarp, 39 km, persontrafik.
1975-06-01 †Degeberga–Brösarp, 16 km, godstrafik.
1977-01-01 †Vittskövle–Degeberga, 3 km, godstrafik.
1982-04-01 †Glimminge N–Broby, 5 km, godstrafik.
1982-09-01 †Vittskövle–Brösarp, 18 km, resttrafik (enstaka transporter för armén vid Ravlunda skjutfält).
hösten 1988 †Långebro–Vittskövle, 21 km, godstrafik de facto (formellt 1989-02-01)
1989-11-23 †Broby–Hanaskog, 11 km, godstrafik de facto (formellt 1990-01-08).
1991-09-29 *samma sträcka, godstrafik.
våren 1994 †samma sträcka, godstrafik de facto (formellt 1994-06-12).
Trafik
a) Sidobanan Färlöv–Strö hade lokalt annonserad persontrafik 1899–1929 och trafikerades mest under betkampanjerna oktober–december.
b) ÖSJ-snälltågen Kristianstad–Eslöv trafikerade CHJ-sträckan Kristianstad–Karpalund innan förbindelsen via Långebro öppnades 1919.
c) Genomgående persontåg gick till 1901-11-01 Kristianstad–Ystad varefter lokbyte skedde i Brösarp, uppluckrat på 1930-talet.
d) Genomgående personvagnar Kristianstad–Tomelilla–Ystad, i några fall från Hästveda.
e) Vissa genomgående personvagnar Kristianstad–Eslöv–Malmö på Södra stambanan.
Trafikuppehåll
En tid 1968 Långebro–Åsumtorp, all trafik på grund av motorvägsbygge.
Förstatligad 1944-07-01.
Upprivning
Everöds lastplats–Gärds Lyngby obekant,
Öllsjö–Skepparslöv 1923,
Höör–Hörby 1931 utom 1 km grusspår närmast Höör,
Skepparslöv nedre–Karpalund 1936,
Gärds Lyngby–Åhus och Östra Vram–Everöds lastplats 1937,
1 km närmast Höör 1944,
Färlöv–Strö 1954,
Tollarp–Östra Vram 1960,
Långebro–Eslöv 1967,
Hästveda–Glimminge N 1985,
Helgedal–Maglehem 2000,
Broby–Hanaskog 2002,
Hanaskog–Knislinge 2005
Nollpunkt
Efter fusionen omkilometrerades EHJ, HTJ och GJ av ÖSJ. Långebro för Kristianstad–Eslöv, Kristianstad C för Kristianstad–Brösarp.
av SJ omkilometrerat till Älmhult, Karpalund för Hästveda–Karpalund,
omkastat av SJ, Skepparslöv nedre för Karpalund–Skepparslöv nedre, Hörby för Höör–Hörby, Färlöv för Färlöv–Strö, Tollarp för Tollarp–Åhus.
Anmärkning
a) Tollarp stn flyttades 1899-10-01 för att undvika tågvändning mot Hörby.
b) Broby–Glimminge har isolerad turisttrafik med cykeldressin sedan 1987, såld till Östra Göinge kommun 1989. |
|
Källor och referenser |
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata
2009. |
Yngve Holmgren, ”Gärdskan – ångspårvägen genom Gärds härad”, Gärds härads hembygdsförenings årsbok 1972
Nils Erik Wååg, Grefven och Gärdskan, 1995 |
Gunnar Carlqvist & Albert Bromée, Sparbanken i Lund 1833–1933, 1933
”Höör–Hörby järnväg”, Fulltofta sockenbok, 1999
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
K.O. Hammarlund, Järnvägarna kring Kristianstad, 1944
Yngve Holmgren, ”Färlöf–N Strö Jernväg”, ÖSJ-bladet 4/1979
Sigvard Jönsson & Nils Erik Wååg, När tåget gick till Tollarp, 1989
Anders Olsson, ”Kristianstad–Brösarp”, ÖSJ-bladet 1-2/2001 |
|