Sölvesborg–Kristianstads järnväg (SCJ) Läs mer HÄR!
Pengarna räckte inte till normalspår så man valde kapspårvidd, troligen efter mönster av den närbelägna Karlshamn–Vislanda järnväg.
Förutom att skaffa Sölvesborg kontakt med järnvägsnätet hoppades man att staden genom banan skulle kunna fungera som uthamn åt Kristianstad.
I och med att Kristianstad–Åhus järnväg öppnades 1886 försvann den dock funktionen. Under tiden hade SCJ-bolaget fått ekonomiska problem och måst reorganiseras. Tillkomsten av Västra respektive Mellersta Blekinge järnvägar föranledde emellertid genomgående trafik som medverkade till att ekonomin förbättrades, och fusionen till genomgående kustbana var en naturlig utveckling.

Koncession 1872-02-16.

Längd 31 km.

Spårvidd 1067 mm.

Förvaltningsort Sölvesborg
.
Trafikförändringar
1874-05-01 *provisorisk godstrafik.
1874-08-08 *allmän trafik (TT)

Samband
Viss samförvaltning med Sölvesborg–Olofström–Älmhults järnväg 1901–1906.

Nollpunkt Kristianstad.

Anmärkning
Persontrafik förekom troligen sommartid 1875–1881 på det privatägda sidospåret Bromölla–Bromölla hamn, 1 km. Spåret inköptes av SCJ.
SCJ köptes 1906-01-01 av Mellersta Blekinge järnväg AB, vars banor sen benämndes Blekinge kustbanor, BKB.

Blekinge kustbanor (BKB) Läs mer HÄR.
Blekinge kustbanor var från 1906-01-01 benämningen på de då sammanslagna banorna Mellersta Blekinge järnväg (som 1903 hade övertagit Västra Blekinge järnväg) och Sölvesborg–Kristianstads järnväg.
Bredåkra–Tingsryds järnväg övertogs 1927-01-01. Nedan redovisade data upptar tiden från 1906/1927.
Banverket satte 1990 namnet i singularis. För tidigare uppgifter hänvisas till nämnda järnvägar. För Karlskrona–Växjö järnvägs linje Gullberna–Karlskrona se Kust till kustbanan.
På de förenade kustbanorna fortsatte den konsolidering och utveckling som hade inletts de föregående åren.
Den på grund av lokala intressen krokiga Listerbanan byggdes ut i etapper, restaurangvagn infördes i genomgående tåg och breddning och elektrifiering utreddes redan 1908 men fick skjutas på en avlägsen framtid.
Ekonomin var stabil, underhållet gott och trafikutvecklingen relativt bra.
Bland godset märktes huggen sten och betor till sockerbruket i Karlshamn.
Sedan banan breddats utsträcktes genomgående persontåg till Malmö och sovvagnar förekom en kort tid dit.
Nya cellulosaindustrier i Mörrum och Nymölla alstrade godstrafik.
På 1980-talet var emellertid resandeutvecklingen vikande, underhållet släpade efter och nedläggning av persontrafiken hotade starkt.

Koncession
1906-09-28 Holje–Olofström.
1912-09-20 Sölvesborg–Listershuvud.
1915-11-29 Listershuvud–Hällevik.
1920-03-05 Hällevik–Hörviken.

Längd
De av BKB öppnade bandelarna totalt 18 km. Hela BKB 252 km från 1927
spårvidd Ursprungligen 1067 mm.
Breddning till 1435 mm Kristianstad–Sölvesborg (29 km) 1954-08-31, Sölvesborg–Karlshamn C (31 km) 1954-09-01, Karlshamn C–Gullberna plus godsspåren till Ronneby hamn och Kallinge järnverk (totalt 75 km) 1957-08-31.
1957-08-31–1965-05-30 treskensspår Bredåkra–Ronneby (6 km) och 1954-09-01–1956-10-01 Tivoli fp–Lister-Mjällby (5 km).

Ägare 1906–1918 MBlJ AB, därefter AB Blekinge Kustbanor.

Förvaltningsort Ronneby.

Trafikförändringar
1909-10-01 *Holje–Olofström, 2 km, allmän trafik.
1913-09-20 *Sölvesborg–Listershuvud, 7 km, provisorisk godstrafik.
1913-10-06 *samma sträcka, allmän godstrafik.
1914-01-10 *samma sträcka, allmän trafik.
1917-05-04 *Listershuvud–Hällevik, 3 km, allmän trafik.
1922-02-14 *Hällevik–Hörviken, 5 km, allmän trafik.
1937 †Ronneby–Ronnebyredd, 4 km, persontrafik (obetydlig från 1931-09-15).
1951-01-01 †Sandbäck–Olofström, 17 km, all trafik.
1954-09-01 †Lister-Mjällby–Hörviken, 9 km, godstrafik de facto (formellt 1956-10-01).
1956-10-01 †(Sölvesborg–)Tivoli fp–Hörviken, 15 km, persontrafik.
1965-05-30 †Konga–Bredåkra, 30 km, all trafik (behovsgodståg 1959-05-31) och Tingsryd–Konga, 11 km, persontrafik (behovsgodståg 1960-05-29).
1968 †Sölvesborg–Lister-Mjällby, godstrafik de facto (formellt 1970-07-01).
1969-04-14 †Tingsryd–Konga, godstrafik.
1970-05-31 †Karlskrona–Karlshamn C, 69 km, lokal persontrafik.
1972-05-28 †Karlshamn–Kristianstad, 61 km, lokal persontrafik.
1982-07-01 †Ronneby–Ronneby hamn, 4 km, godstrafik.
1986 †Kallinge–Kallinge järnverk, 1 km, godstrafik.

Trafikuppehåll
 2005-06-12–2007-06-16 persontrafik Kristianstad–Karlskrona i samband med elektrifieringen. Godstrafiken på Karlshamn upprätthölls växelvis från öster och väster.

Omläggning
a) I samband med breddningen 1957 lades linjen vid Karlshamn om med ny station norr om stadskärnan, Karlshamn C. Den gamla Karlshamn C döptes om till Karlshamn V, fick treskensspår och användes för rangering. En rad andra linjejusteringar gjordes vid breddningen. Även i Ronneby lades linjen om från gatuspår till egen banvall
b) In till Kristianstad gick den breddade BKB på samma spår som f.d. Kristianstad–Immelns järnväg (gemensam sträcka 2 km).

Förstatligad 1942-07-01.

Elektrifiering
2007-06-17 [Kristianstad C]–[Gullberna], 125 km, endast persontrafikspår.

Fjärrblockering
1973-06-18 Gullberna stn; Karlskrona, lokal fjärrstyrning.
1999-06-14 (Sölvesborg)–Kristianstad; Malmö, första ej elektrifierade järnväg med
färrblockering.
2001-06-17 [Gullberna]–Sölvesborg; Malmö.
2001-12-22 Karlskrona stn; Malmö.

ATC
1985-05-06 Gullberna–(Karlskrona).
1986-09-15 (Kristianstad)–(Sölvesborg)–(Karlshamn, delvis).
1986-12-22 (Karlshamn, delvis)–Ronneby.
1987-05-31 [Ronneby]–[Gullberna].
1987-09-28 Sölvesborg stn.
1998-06-08 Kristianstad stn.
2008-11-08 Karlskrona stn.

Upprivning
Tingsryd–Konga 1969, Tivoli fp–Lister-Mjällby 1973, Ronneby–Ronneby hamn och Kallinge–Kallinge järnverk 1986, obekant i övrigt.

Nollpunkt
För huvudlinjen Karlskrona N, omkilometrerat från skilda nollpunkter av BKB, omkilometrerat av SJ till Kristianstad C, Karlskrona–Gullberna omkilometrerat 1957 enligt Karlskrona–Växjö järnvägs linje, omkring 1960 omkilometrerat från Göteborg, Bredåkra för Bredåkra–Tingsryd, av SJ omkilometrerat till Växjö, i övrigt se trafikplatstabellerna.

Anmärkning
a) Marknadsföringsnamnet ”Blekinges kust­banor” användes i tidtabeller för de genom­gående tågen redan 1898.
b) Restaurangvagn framfördes Karlskrona–Kristianstad 1906–1931. Lokdragna snälltåg t.o.m. 1943-06-06.
c) 1935–1954 fanns i Sölvesborgs hamn ett kringgångsspår för lastade överföringsvagnar som inte gick fria för viadukterna över huvudlinjens skärningar.
d) Riksdagen beslöt 1946 att linjen Växjö–Bredåkra skulle breddas och förberedande arbeten inleddes, men 1954 ändrades detta till att gälla först om sysselsättningsläget så tillät (breddningsbeslutet upphävdes av 1963 års riksdag).
e) Smalspårslinjen var förd som gatuspår genom delar av Karlshamn (~2 km) och Ronneby (~0,3 km). Sth 12 km/h för handbromsade tåg, 20 km/h för övriga. Dessutom klämtverk på dragfordonen.
f) Lokomotordragna persontåg vardagar på Listerbanan till 1954.
g) Överföringsvagnar förekom ej på linjerna Sandbäck–Olofström och Sölvesborg–Hörviken.