HOME
INDEX

176     Jädraås - Norrsundet

FÖREGÅENDE
LISTA
(Jädraås) - Ockelbo Dala - Åbydal - Norrsundet
inklusive Åbydal - (Hamrångefjärden)
NÄSTA

 

Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg
= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hålställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven

F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Jås (Jädraås) h 41,100 200 1881-10-10 stn, *P 1897-11-01, † P 1959-09-01,† G 1970-10-03; museitrafik; PS
Flx Flaxens lp 47,800 1908 ssp, BI 1954
Bfs Brattfors h 53,100 113 1896-10-16 stn , * P 1897-11-01, T hlp b1940t, T lp 1948-11-01, † 1970-10-03
Nbr Nyåbrons lp   55,600 1908 ssp, fp+ssp 1914, BI 1955; småbana Nyåbron–Höstfäbodarna
Vbk Vij bruk h 58,300 82 1896-10-16 stn, * P 1897-11-01, I del av Ockelbo stn 1932, T hlp b1940t, T lp 1948-11-01, I stn 1969, † 1970-10-03
Vbk Wij Bruk 58,300 82    
Forn-Vij +1,500 1899 bgd, treskensspår, BI b1960t; hamnspår
Obo Ockelbo Dala v 59,400 78 1895-09-09 stn, † P1948-11-01, † 1970-10-03; ansl Norra stambanan, GOJ
Sundsbro 59,900 79 1895 ssp; BI 1900; hamnspår
  bro   60,500   1895 över Norra stambanan
Gäveränge 61,100 82 1895 hps, † P 1920t, BI 1936
Gäfveränge 61,100 82    
Öb Östby v 63,600 84 1895-10-17 stn, * P 1897-11-01, T hlp b1940t, T lp 1948-11-01, † 1970-10-03
Öbg Östbyberg 65,000 1901 ssp 1,2 km, BI 1967-11-15; hamnspår
Vsjö Vittersjö h 70,400 78 1895-10-17 stn, * P 1897-11-01, T hlp b1940t, T lp 1948-11-01, † 1970-10-03
Vsjö Wittersjö 70,400 78    
 

Skäggarn

  73,200  ssp b1900t
Åbd Åbydal h 80,000 7 1899-10-01 stn, *P 1897-11-01, T hlp 1936-06-01, T lp 1948-11-01, †1970-10-03
Hamrånge 80,000 7 1895-10-17 stn, *P 1897-11-01
Hf (Hamrångefjärden) 80,600 7 1926 vid bispår 0,6 km; överföringsramp; se Ostkustbanan
  Bro   80,700   1924-04-16 över Ostkustbanan
Totra 82,600 4   hp s1890t, † 1920t
  sidospår   82,700    ssp b1900t
Ndt Norrsundet 86,000 3 1895-10-17 stn , *P 1897-11-01, † P 1948-11-01, I lp 1971-08-03; GL
Hyvleriet 87,000 1895 ssp
Hyfleriet    

 
Dala–Ockelbo–Norrsundets järnväg (DONJ)
Mer om DONJ finns att läsa här! (öppnas i nytt fönster)

DONJ är en anakronistisk beteckning när det gäller banans första tio eller tjugo år.
Det var först efter Kopparberg & Hofors sågverksaktiebolags (sedermera Kopparfors) köp av Ockelboverken 1887 som tanken uppstod på en järnväg ut till kusten, och allmän trafik på hela sträckan inleddes först 1897.
Myndigheterna anammade namnet långsamt: ASJ kallade någon tid därefter hela sträckan Dala–Ockelbo järnväg, medan Väg och Vatten inte använde beteckningen DONJ förrän under första världskriget.
Formellt bestod järnvägen 1897 av sex separat koncessionerade avsnitt: Linghed–Vintjärns järnväg (LWJ), Vintjärn–Lilla Björnmossens järnväg (WBJ), Lilla Björnmossen–Tallås järnväg (BTJ), Tallås–Jädraås järnväg (TJJ), Jädraås–Ockelbo järnväg (JOJ) och Ockelbo–Norrsundets järnväg (ONJ). .
1899-12-30 sammanslogs de fem förstnämnda till Dala–Ockelbo järnväg; det var nog då som rullande materielen började märkas ”DONJ”.
Förändringar av produktionsställen och produktionsinriktning påverkade trafikuppgifter och trafikströmmar. Först gällde det järnets förädling, i successiva steg österut från järngruva i Vintjärn till stambana i Ockelbo. Med växande inriktning på skogsprodukter fraktades först timmer till flottleden vid Linghed i väster, varefter strömmen vände sedan ägarbolaget anlagt först såg och sedan massafabriker i Norrsundet.

Koncession
1874-07-17 Vintjärn–Lilla Björnmossen.
1876-07-21 Lilla Björnmossen–Tallås.
1880-02-20 Tallås–Jädraås.
1892-09-30 Ockelbo–Norrsundet.
1896-08-20 Jädraås–Ockelbo (i efterhand) och Linghed–Vintjärn.

Längd Totalt 87 km.

Spårvidd
891 mm, Hamrångefjärden–Norrsundet, 5 km, > 1435 mm 1971-07. 1890–1968 treskensspår Ockelbo–Vij bruk, 1 km.

Ägare Ockelboverken till 1887, Kopparfors & Hofors sågverks AB 1887–1937, därefter Kopparfors AB.

Förvaltningsort Lilla Björnmossen till 1884, sedan Jädraås.

Trafikförändringar
1876-10-05 * Vintjärn–Lilla Björnmossen, 11 km, enskild godstrafik.
1877-06-25 * samma sträcka, allmän godstrafik.
1880-10-11 * Lilla Björnmossen–Tallås, 15 km, enskild godstrafik.
1881-10-10 * Tallås–Jädraås, 4 km, enskild godstrafik.
1884-09-11 * Lilla Björnmossen–Jädraås, 19 km, allmän godstrafik (TT).
1888-03      * Linghed–Vintjärn, 11 km, enskild godstrafik.
1889-12-20 * Jädraås–Vij bruk, 17 km, enskild godstrafik.
1890-07-20 * Vij bruk–Ockelbo, 1 km, enskild godstrafik.
1895-09-09 * Ockelbo–Norrsundet, 27 km, enskild godstrafik.
1895-10-17 * samma sträcka, allmän godstrafik.
1895-11-01 * samma sträcka, provisorisk persontrafik.
1896-10-16 * Jädraås–Ockelbo och Linghed–Vintjärn, allmän godstrafik.
1897-08      * Linghed–Ockelbo, 49 km, provisorisk persontrafik.
1897-10-17 * Ockelbo–Norrsundet, allmän godstrafik.
1897-11-01 * Linghed–Norrsundet, 86 km, allmän trafik.
1926-11-01 * Åbydal–Hamrångefjärden, 1 km, allmän trafik.
1931-01-01 † samma sträcka, persontrafik.
1948-11-01 † Jädraås–Norrsundet, 45 km, persontrafik.
1956-10-01 † Linghed–Lilla Björnmossen, 22 km, persontrafik och allmän godstrafik.
1959-09-01 † Lilla Björnmossen–Jädraås, 19 km, persontrafik och allmän godstrafik.
1968-07-13 † Linghed–Jädrarås, 41 km, enskild godstrafik.
1970-10-03 † Jädraås–Åbydal, 39 km, godstrafik.

Trafik
a) Helårstrafik fr.o.m. vintern 1889/1990. DONJ hade 1899–1914 rätt att vid svårt väder inställa allmänna trafiken december–februari.
b) Mot smalspårstidens slut förekom i praktiken endast godstrafik för ägaren, mest skogsråvara till Norrsundet. Formellt var även sträckan Jädraås–Åbydal öppen för allmän godstrafik.
c) SJ trafikerade Hamrångefjärden–Åbydal på den breddade banan från 1971-08-02.

Upprivning
Linghed–Svartbäcken nedre 1968, Jädraås–Hamrångefjärden 1972.

Nollpunkt
Linghed för smalspåret (de äldsta bandelarnas längdmätning är dock okänd), Norrsundet för normalspåret.

Anmärkning
a) Vid Vintjärn anslöt en 21 km bana Åg–Hinsen. Tåg från denna trafikerade DONJ-linjen Rysjön–Vintjärn, 6 km, för transport av träkol till Ågs masugn.
b) Vid Nyåbron anslöt ett 11 km bispår till flottleden vid Höstfäbodarna.

Nyåbron–Höstfäbodarna
Timmerbana, tillhörig Kopparfors AB och trafikerad av Dala–Ockelbo–Norrsundets järnväg, klar till Fagersjön 1916–17 och förlängd till Höstfäbodama 1919, spårvidd 891 mm. Banan anslöt till DONJ vid Nyåbron mellan Brattfors och Vij bruks stationer (4 km väster om Ockelbo), passerade över Norra stambanan vid Hammarsjön hlp (5 km söder om Ockelbo) och slutade vid Höstfäbodarna intill sjön Fjärden. Längd 11 km. Banan trafikerades till 1952 och var riven i september 1955.
/Rolf Sten, Från inlandet till kusten, 1988.

c) 1907–1940 gick arbetartåg Åbydal–Norrsundet, 6 km.
d) Så tidigt som 1961 infördes kommunikationsradio.
e) 1964 övervägde DONJ att häva koncessionen och övergå till industrispårsdrift. Det bedömdes dock att vinsterna var små.
f) Ockelbo stn benämndes inofficiellt Ockelbo Dala för att undvika förväxling med SJ-stationen.

Litteratur
Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg 1876–1926, 1926.
Bengt Sandhammar, Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg, 1971.
Rolf Sten, Från inlandet till kusten, 1988.
– Under 100 år, 1996.
Jan-Olov Svensson, DONJ. en beskrivning av den rullande materielen, 1992.

Kvarvarande smalspårsdel ingår i museibanan Jädraås–Tallås järnväg..

 
Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009.
Lundberg, John, Sveriges och Norges Jernvägar och Stationer, Wahlström & Widstrand Stockholm 1979.


TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA

Upprättad: 2004-12-05  Benny Nilsson  /   Författare: Kjell Byström, Östersund
Uppdaterad 2017-11-26 Rolf Sten