HOME
LISTA

005     Kiruna - Vassijaure / Riksgränsen
FÖREGÅENDE
  (Kiruna) - Vassijaure / Riksgränsen
NÄSTA



Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status
Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering
Kra (Kiruna C) h 1412,7 506 1927-10-01 stn, hufvudbangård; tillhör Kiruna malmbangård ställverk; FS
Kmb Kiruna malmbangård 1414,3 506 1902-11-15 stn; ej persontrafik; GS
Klok Kiruna Lokstation 1415,0 505 1906 hp, †1933, *P, †P 1954
Krl Kiruna lokstallar       1903-07-14
Lokomotivstallarne 1902-
  Banvaktsstuga 491   1415,8 504 1949 sto, U
  Banvaktsstuga 493   1420,2 471 1949 sto, U
Kv Krokvik v 1423,8 463 1902-11-15

ts+hp 1904-07-14, stn 1908-01-01, hp 1932-05-21, I stn 1937-05-22, T hlp 1940, T stn 1949-07-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †P (säsong) 1997-04-28, *P (säsong) 2000-06-13; PS
  Banvaktsstuga 496   1428,3 474 1949 sto, U
Rut Rautas h 1434,225 467 1902-11-15

ts+hp 1904-07-14, stn 1908-01-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P 1986-09-29, †1997-04-28, *P 2000-06-13 (säsong); PS
  Rautasjokk   1434,6 467 1903-07-14 vt, B
  stoppställe   1435,1 469 1964 sto, U 1969; skolelever
Ntj Njuotjanjaure 1441,1 490 1953 sto, hp 1954, †1967-05-28
Stoppställe vid km 1443,0 1443,0 1964

sto, U 1973; skolelever
Rsn Rensjön 1444,4 489 1902-11-15 ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †P (säsong) 1997-04-28, *P (säsong) 2000-02-12; PS
  Banvaktsstuga 504   1450,3 495 1949 sto, U
Bfs Bergfors v 1453,8 485 1902-11-15

ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, T hlp 1940, T stn 1949-07-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †1997-04-28; IS
Tnk Torneträsk 1464,1 393 1902-11-15 ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †1997-04-28, *P (säsong) 2000-02-12; PS
Sbk Stenbacken h 1473,9 381 1902-11-15

ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, T hlp 1940, T stn 1949-07-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †1997-04-28; IS
  Banvaktsstuga 512   1478,0 412 1949 sto, U
Ksn Kaisaniemi   1478,3 411   vt, BI; fd Nuosakajokk, Nuoskanjokk
 

Nuosakajokk

   1478,3 411  
Kai Kaisaniemi 1478,9 412 1943-06-07 hp b1940t, †1946
Kpe Kaisepakte 1483,5 393 1903-07-14 ts+hp, stn 1908-01-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †1997-04-28; IS
  Banvaktsstuga 514   1487,0 375 1949 sto, U
  Banvaktsstuga 515   1488,0 378 1949 sto, U
Soa Stordalen 1495,6 384 1902-11-15 ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, †G 1933-03, *G 1935- 01-01, T hlp, T stn 1949-07-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †1997-04-28; IS
  Banvaktsstuga 520   1500,2 387 1949 sto, U, sto 1965, U 1966; skolelever
Mjellijokk 1500,3 387 1903 vt, BI 1915
Ak Abisko Ö 1505,9 390 1947-06-09 ts+hp , stn 1908-01-01, †G 1989-01-01; PS
Ak Abisko h 1505,9 1903-07-14
Akk Abiskojokk   1507,9 386  

hp , hps; fd Turisthydda, Turisthotellet; ursprungligen säsonghp
  Turisthotellet   1507,9 386  
  Turisthydda   1507,9 386 1907-03-15
Akt Abisko turiststation h 1508,0 385  1925-03-15 hps, hp 1980; sign; PH

Abiskojåkk

 1508,4   bro 94 m
Stoppställe vid km 1508,5 1508,5 1974 sto. U 1975; skolelever
Banvaktsstuga 526 1508,8 386 1949 sto, U, sto 1964, U m1970t; skolelever
Nuolja gamla tunnel 1508,8 386 1902-11-15 tunnel 875 m , U 1990-08-27
  Nuolja tunnel   1512,6   1990-08-27 1429 m; vid linjeomläggning
  Banvaktsstuga 527   1513,8 421 1949 sto, U
  stoppställe   1513,9 422 1964 sto, U 1965; skolelever
Bln Björkliden v 1515,1 420 1902-11-15 ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1988-01-01; PS
  Snögalleri nr 1   1516,7      270 m
  Snögalleri nr 2   1517,4      225 m
  Snögalleri nr 3   ?   ~1902

BI 1973; oklart läge
Thk Tornehamns kyrkogård 1518,2 432 1951-06-15

hp, †1975-06-01
  Banvaktsstuga 532   1518,2 432 1949 sto, U
  Snögalleri nr 4   1518,5     182 m
  Snögalleri nr 5   1518,8    

118 m
  Tornehamn tunnel   1519,2   1902-11-15 585 m
Tha Tornehamn 1519,5 443 1947-06-09 hp, †P 1986-09-29 (helår), †1997-04-28
  Banvaktsstuga 534   1520,1 443 1949 sto, U
  Snögalleri nr 6   1520,3     255 m
  Nordpunkt   1520,4 441  

Sveriges nordligaste järnvägspunkt, latitud 68o 26’ 07", ca 1455 km norr om den sydligaste, Smygehamn
  stoppställe   1520,5 439 1959 sto, U ~1962; skolelever
Thv Tornehamnsväxeln 1520,6 438  1961-10-01 hp 1979-06-11, †. Tornehamns växel (Thv)  ssp, BI ~1975.
Stoppställe  sto 1964, U 1969; skolelever; sto 1974, övergick i Tornehamnsväxeln hp 1979
Stoppställe vid km 1520,6 1520,6 438 1959
            Snögalleri nr 7 ~1902, BI 1983; oklart läge
Phj Pumpbäcken   1522,1 439   vt, BI; fd Pahtajaure, Patajaure

 

Phj

Patajaure

 1522,1 439 1907-
Phj Pahtajaure 1522,1 439 1902-
  Snögalleri nr 8   ?   ~1902 BI 1984; oklart läge
  Banvaktsstuga 535   1523,0 444 1949

sto, U, sto 1964, U 1965; skolelever
Kå Kopparåsen v 1524,3 446 1902-11-15

ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, T hlp 1958-06-01, T hp 1980-12-01, †P (helår) 1986-09-29, †1997-04-28; IS
  Snögalleri nr 9   1528,2     215 m
Bjst Björkstugan 1528,4 472 1948-05-09

hp, †1981-05-31
Låk Låktatjåkka v 1532,0 501 1942-06-15 hp, †P (helår) 1986-09-29, †1997-04-28, *P 2000-02-12 (säsong); PH
  Banvaktsstuga 542   1532,0 501 1949 sto, U
  Snögalleri nr 10   1532,5     190 m
  stoppställe   1533,3 511 1965 sto, U 1966; skolelever
  Snögalleri nr 11   1533,5    

225 m
  Snögalleri nr 12   1533,9    

128 m
  Vassijaure   1534,1   1902-11-15 tunnel 165 m; annat namn Kedgevagge
  Snögalleri nr 13   1534,3     203 m
Vj Vassijaure h 1535,1 515 1902-11-15 ts+hp 1903-07-14, stn 1908-01-01, †G 1989-04-01; PS
  Snögalleri nr 13A   1535,5      225 m
  Snögalleri nr 14   1536,1      237 m
  Snögalleri nr 15   1536,5      263 m
  Snögalleri nr 16   ?   ~1902 BI 1981; oklart läge
Vassijokk 1539,1 521 1908 hp, †1914
Kjå Katterjåkk 1539,9 516 1949-0701 hp; PH
Kjo Katterjokk 1539,9 516 1942-06-15
  Snögalleri nr 17   1541,0     403 m
Rgn Riksgränsen (1541,850) 1541,9 521 1924-06-01

hps, hp 1973; ansl NSB; PH
Rgn Riksgränsen   1542,0 521 1903-07-14

stn, †1924-06-01
  Snögalleri nr 18   1542,1    

747 m
Gränsen mot Norge 1542,6 522 gräns Sverige/Norge
Malmbanan Mer om Malmbanan finns HÄR!
Sverige–Norge järnväg uppgick 1891-08-09 i Malmbanan, Till denna räknas sedan 1988-07-01 även statsbanorna Gällivare–Koskullskulle och Råtsi–Svappavaara
  Malmbanan hade både politiska och kommersiella opponenter inom landet, men i februari 1891 löste staten in Sverige & Norge järnväg, till ett kraftigt underpris, vilket i hög grad drabbade utländska småsparare.
Banan var emellertid klent byggd på grund av det engelska bolagets svaga ekonomi och krävde betydande förstärkning.
I fråga om rullande materiel valde staten en försiktigare lösning än engelsmännen.
Transporterna av järnmalm och i någon mån insatsvaror till malmbrytningen har dominerat trafiken, och deras krav har styrt utvecklingen.
Det norra omloppet Kiruna–Riksgränsen(–Narvik) har utom under andra världskriget varit viktigare än det södra, Luleå–Gällivare, medan mellandelen Gällivare–Kiruna länge främst sågs som en förbindelsesträcka.
Kapaciteten har successivt ökats genom förstärkning av bana och broar, fler och förlängda mötesstationer, elektrisk drift – där den framgångsrika pionjäramläggningen blev normgivande för statsbanornas fortsatta elektrifiering – och fjärrblockering, starkare dragkraft, större malmvagnar, längre tåg m.m.
Huvudkunden LKAB och SJ har haft konflikter kring fraktpriserna, och gruvbolaget körde rentav en gång malm på lastbil från Malmberget till Luleå för att demonstrera att det fanns alternativ.
En del upprustningar skedde tidigare genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Malmbanan har spelat en viss roll för förbindelserna mellan södra och nordligaste Norge. Den uppmärksammades tidigt av turismen och har varit destination för både ”dollartåg”, biltåg och enklare tåghem, samtidigt som den öppnat en betydande del av fjällkedjan för besökare. Olika tiders förhoppningar om transittrafik – antingen det gällt torrfisk från Norge till Ryssland eller containrar från Kina till USA:s östkust – har i huvudsak svikits.

Längd 433 km

Trafikförändringar
1890-02-19 *Luleå–Gällivare(–Malmberget), 204 km, allmän godstrafik.
1891-08-20 *Luleå–Boden, 36 km, persontrafik.
1891-11-18 *Boden–Nattavaara, 121 km, allmän trafik.
1892-03-23 *Nattavaara–Gällivare(–Malmberget), 48 km, allmän trafik.
1899-10-15 *Gällivare–Luossavaara (Kiruna), 100 km, provisorisk trafik.
1901-10-01 *samma sträcka, personbefordran mot avgift.
1902-11-15 *Kiruna–Riksgränsen(–Narvik), 129 km, provisorisk trafik.
1903-07-14 *Gällivare–Riksgränsen(–Narvik), 229 km, allmän trafik.
1970-05-31 †Luleå–Boden, 36 km, lokal persontrafik..
1986-06-01 †Boden–Gällivare, 169 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1986-09-29 †Kiruna–Abisko Ö, 94 km, lokal persontrafik utanför turistsäsongen.
1994-01-01 †Gällivare–Koskullskulle, 9 km, allmän godstrafik, därefter bara LKAB-transporter
1994-06-12 †Gällivare–Kiruna, 100 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1997-04-28 †Kiruna–Vassijaure(–Narvik), 123 km, säsongspersontrafik, lokaltåget ”Karven”
2000-02-12 *samma sträcka, säsongspersontrafik, lokaltåget ”Karven”.

Trafik
a) Vissa NSB-persontåg har periodvis fortsatt från Bjørnfjell till Vassijaure.
b) 1903-07-14–1954 pågick lokal persontrafik Kiruna C–Malmbangården–Kiruna lokstall, främst personaltransporter men öppen för allmänheten.
c) 1993-11-01–1999-08 körde NSB:s lokförare självständigt (Narvik–)Vassijaure–Kiruna med motsvarande svensk körning till Narvik. Detta förekom även tidigare under eldriftstiden fram till 1952. Från 1999-08 sker förarbyte i Björkliden.
d) Malmtågens södra lossningspunkt är idag Nya malmhamnen (i dagligt tal Sandskär) vid km ~1187 (se vidare Luleå hamn- och industrispår i avd. II).

Trafikuppehåll
a) 1940-04-09 inställdes all trafik över gränsen på grund av krigshandlingar. Den återupptogs 1940-06-23 men för malmtrafik först på hösten 1941 eftersom Narviks hamn förstörts.
b) 1945-02-26–05-07 nästan totalt trafikstopp över gränsen på grund av trakasserier från Wehrmacht och norska hirden sedan mamtrafiken stoppats. Endast vissa livsmedeltransporter utfördes. Malmtrafiken återupptogs först 1945-07-02.

Omläggning
a) 1921 var en första etapp klar av ett förbigångsspår vid Boden för att leda malmtrafiken utanför stationen. För att få planskild korsning omlades ingångslinjerna från Haparanda och Gällivare. Spåren bytte trafikuppgift inbördes och vid Buddbyn, 6 km norr om Boden, lades Haparandabanan på bro över Malmbanan.
b) 1931 togs förbigångsspåret i bruk inne på Boden C stn. Parallellspåren ersattes med fp Buddbyn (räknad till Boden C) 1994. Mötesplats på sträckan (också under Boden C) byggd 1995, med egna namnet Buddbyn 2002-06-16.
c) 1979-09-09 Abisko Ö–Abisko turiststation, 2 km på grund av vägbygge.
d) 1983-10-03 triangelspår i Gällivare för direktgång Vitåfors–Kiruna.
e) 1990-08-27 ny tunnel vid Nuolja, 2 km linjeomläggning.
f) 1998-12-02 triangelspår i Kiruna för direkt gång från malmbangården mot Luleålinjen.

Elektrifiering 16 000 V, 15 Hz, 1962 successivt byte till 16 2/3 Hz.
1915-01-19 Kiruna–Riksgränsen, 129 km. Eldriften inställd 1915-05-21–07-13 – svårigheter att under kriget importera reservdelar.
1920-03-12 [Kiruna]–Gällivare, 100 km.
1921-02-08 [Gällivare]–Ripats, 20 km.
1921-08-01 [Ripats]–Kilvo, 18 km.
1921-10-01 [Kilvo]–Nattavaara, 9 km.
1922-03-20 [Nattavaara]–Boden, 121 km.
1922-06-21 [Boden]–Luleå–Svartön, 36 km.
1923-07-10 [Riksgränsen]–gränsen(–Narvik), 1 km.

Linjeblockering automatisk
1950 Notviken–Luleå.
~1956 Kiruna malmbangård–Rautas och Abisko Ö–Vassijaure.
1956 Rautas–Abisko Ö.
1965-05-30 Gällivare–Boden.

Fjärrblockering
1958-06-01 (Kiruna malmbangård)–(Abisko Ö)–(Vassijaure); Kiruna.
1959-05-31 Vassijaure–gränsen(–Bjørnfjell); Kiruna.
1961-09-04 (Gällivare)–(Kiruna); Kiruna.
1963 Abisko Ö stn; Kiruna.
1965-10-01 (Boden)–(Gällivare); Kiruna.
1966-02-01 (Luleå)–(Boden); Boden.
1983-10-03 Gällivare, förbigångsspåret; Gällivare, lokal fjärrstyrning.
1987-05-31 (Kiruna stn, tidvis); Kiruna malmbangård, lokal fjärrstyrning.
1991-11-11 [Kiruna stn, helt]; Kiruna malmbangård, lokal fjärrstyrning.
1993-03-03 Vitåfors stn; Gällivare, lokal fjärrstyrning.
1994-06-20 Boden C stn; Boden.
1998-01-30 Svappavaara stn; Kiruna.
1999-06-08 ([Bjørnfjell])–gränsen–(Kiruna malmbangård)–(Gällivare) och [Råtsi]–Svappavaara; överförd från Kiruna till Boden.
2003-12-12 Kiruna malmbangård; Boden.
2005-06-12 Gällivare stn, tidvis; Boden.
2006-01-08 [Gällivare stn, helt]; Boden.

ATC
1982-09-06 (Luleå)–(Boden).
1983-01-10 (Kiruna malmbangård)–(Torneträsk).
1983-11-23 (Boden)–(Polcirkeln).
1984-11-28 Polcirkeln–(Gällivare).
1984-12-19 Torneträsk–Riksgränsen.
1984-12-20 (Gällivare)–(Kiruna).
1988 förbigångsspåren vid Boden stn.
1994-06-20 Boden C stn.
1998-01-30 Svappavaara stn.
2002-08-11 Kiruna stn.
2002-08-18 Kiruna malmbangård.
2004-08-28 Gällivare stn.

Nollpunkt Stockholm C.

Anmärkning
a) Banan väster om Kiruna har även benämnts Riksgränsbanan.
b) Riksgränsen var under ångdriftsepoken en betydande gränsstation mot NSB med bl.a. lokbyte. Den var dock utsatt för snödrev och förvandlades till hållplats 1924-06-01 (efter Narvikselektrifieringen) – lokstationen är en anslående ruin. Gränsstationen flyttades till Vassijaure.
c) På grund av det hårda klimatet fick stationerna (Kiruna)–Vassijaure elektriska signalställverk 1927–1930, första ”hellinjeinstallation” vid SJ.
d) 1988-07-01–2001-01-31 omfattade Malmbanan endast avsnittet Riksgränsen–Boden med sidolinjer. De gavs trafikpolitisk specialstatus för att underlätta förändringar i malmtrafikupplägget. Sträckan Boden–Luleå tillhörde 1988-07-01–2002-03-31 stomnätet.

Litteratur
Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen af statsbanan Gellivare–Riksgränsen, 1903.
Joh. Blomqvist, ”De första järnvägsbyggarna i Norrbotten och världens nordligaste järnvägsbygge”, Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok 1947.
Gustaf Rosén, ”Ofotenbanan”, Tornedalica 1976.
E. Bertil Persson, ”Negerexpressen (arbetartågen Luleå–Notviken)”, Karven 4/1984.
– ”Malmfältens transportfråga. och Malmbanans tillkomst”, i Malmbanan 100 år, 1988 (se även andra artiklar i samma årsbok).
Agge Theander, I rallarnas spår, 1993.
Peter Löf, ”Tung trafik norr om Polcirkeln”, Tåg 5/1996.
Åke Barck, 104 år på Malmbanan, 1996.
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt, Svenska ellok, 1998 (SJK 67).
Wolfgang Pischek, Die Erzbahn unter der Mitternachtssonne, 2003 (svenska bildtexter).
Roine Wiklund, ”En banbrytande innovation – elektrifieringen av Riksgränsbanan”, Spår 2004.
Raymond Hedman, ”Den nya Malmbanan”, i Järnvägen 150 år, 2005.
Curt W. Engström, Minnen från Malmbanan (red. Jan Bergsten), 2007.

Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009
Grafiska tidtabeller nr 120-155
Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm
Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
Statens Järnvägar 1856-1906, 1906
Grafisk tidtabell nr 110, 1995
Grafisk tidtabell nr 155
Grafisk tidtabell nr 169
Grafisk tidtabell nr 174, 1997
Sveriges Kommunikationer, 1916
SJ Särtryck 102, 1961
Grafisk tidtabell, 1985
Tåg, 1999 nr 1

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA
Upprättad: 2004-12-05   /  Benny Nilsson   /  Kjell Byström
Uppdaterad 2019-05-03 Rolf Sten