Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där
den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur,
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel, Namnet i rosa färg= Tidigare stavning,
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån, h=
höger, v= vänster,
Km= Avstånd mellan platserna,
Höjd= över havet,
Från= Tagen i drift,
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgrenings-punkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hålställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter)öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
ö övrig status. |
| Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
| Fd/Fdn |
(Färjestaden) |
v |
0,000 |
0 |
1909-11-25 |
stn, † 1961-10-01; hamnspår; stnsida räknad norrifrån |
| Lt |
Lundtorp
skiljeväxel |
|
2,400 |
|
1910-02-01 |
fp; fd Lundtorp växel; delade Böda- och
Ottenbylinjerna |
| Ltrbg |
(Lundtorp rbg) |
|
3,200 |
3 |
1927 |
Lundtorp rangerbangård, fp; skiljeväxel bangården; triangelspår |
| Kp/Krtp |
Kråketorp |
|
4,300 |
|
1910t |
hp, † 1912-10-01, hp 1920t, † 1961-10-01 |
| Er/Erö |
Eriksöre |
v |
5,500 |
28 |
1910-02-01 |
hlp, † 1961-10-01 |
| Ki/Kar |
Karlevi |
|
7,000 |
30 |
1910t |
hp, † 1912-10-01, hlp 1920t, † 1961-10-01 |
| V/Vkb |
Vickleby |
v |
9,000 |
31 |
1910-02-01 |
stn, hlp 1934, I stn ~1953, † 1961-10-01;
under hlp-tiden I-stn vid betkampanjerna |
| Rmog |
Resmo
grusgrop |
|
12,900 |
10 |
|
ssp |
| Ro/Rmo |
Resmo |
v |
13,100 |
10 |
1910-02-01 |
stn, hlp 1926, † 1961-10-01 |
| Mb/Mbl |
Mörbylånga |
|
16,800 |
1 |
1910-02-01 |
stn, † 1961-10-01; småbana Mörbylånga sockerbruk; hamnspår; stationshussida räknad norrifrån |
| |
Mörbylånga
industrispår |
|
17,400 |
1 |
|
ssp |
| Mblg |
Mörbylånga centralskola |
|
17,400 |
1 |
~1955 |
hpr, † 1961-10-01 |
| Mby/Mblb |
Mörbylånga by |
|
18,500 |
1 |
1912-10-01 |
hp, † 1912-10-01, hp 1920t, † 1961-10-01 |
| Mby/Mblb |
Mörbylånga kyrkoby |
|
|
|
~ 1912 |
hp |
| Mbd/Mbld |
Möbylångadalen |
|
20,000 |
13 |
1910-02-01 |
hlp, † ~1955 |
| Röl |
Rösslösa |
|
22,200 |
18 |
~ 1955 |
hpr, † 1961-10-01 |
| Br/Bri |
Bring |
h |
23,700 |
38 |
1912-10-01 |
hlp, † 1961-10-01 |
| |
Ölands Dalby |
|
23,700 |
38 |
1910-02-01 |
hlp,
fd Dalby |
| Ks/Kaö |
Kastlösa |
h |
26,200 |
36 |
1910-02-01 |
stn, † 1961-10-01 |
| Sf/Sklv |
Skärlöv |
v |
35,100 |
12 |
1910-02-01 |
stn, hlp 1926, † 1961-10-01 |
|
Skärlöf |
|
|
|
| |
| Ömy |
Ölands Melby |
|
37,500 |
11 |
1947-07-01 |
hpr, † 1961-10-01 |
| My |
Melby |
|
37,500 |
11 |
1940t |
hpr |
| Sg/Öse |
Ölands Segerstad |
v |
39,700 |
9 |
1910-02-01 |
stn, hlp 1935, † 1961-10-01; skylt Segerstad |
| Tg/Tgå |
Torngård |
h |
43,900 |
11 |
1910-02-01 |
stn, hlp 1944, † 1961-10-01 |
| Gr/Ögr |
Ölands Gräsgård |
h |
46,400 |
8 |
1910-02-01 |
stn, hlp 1922, † 1961-10-01; skylt Gräsgård |
| E/Öe |
Ölands Eketorp |
v |
49,600 |
7 |
1939-05-15 |
hlp, ; fortsatt stationsskylt Eketorp, † 1961-10-01 |
| E |
Eketorp |
|
49,600 |
7 |
1910-02-01 |
hlp |
| Ob/Oty |
Ottenby |
v |
53,500 |
6 |
1910-02-01 |
stn, † 1961-10-01 |
Södra Ölands järnväg (SÖJ)
Bandel 668, 669
Tillkomsten av en järnväg på norra Öland gav ny fart åt planerna på en bana även på öns södra del, men det är osäkert om det blivit något av ifall inte ett sockerbruk anlagts i Mörbylånga 1908. Sockerbolaget var en av de stora aktietecknarna medan det mesta övriga kapitalet tillsköts av kommuner, främst Kalmar stad. Kommunernas skiftande stöd gav järnvägen en sicksackande sträckning mellan väst- och östkust. Ekonomin var ansträngd men tack vare sockerbetorna bättre än för Borgholm–Böda järnväg.
Koncession
1907-05-28
Längd
96 km
Spårvidd
891 mm
Förvaltningsort
Färjestaden till 1910, sedan Mörbylånga.
Trafikförändringar
1908-10 *Borgholm–Mörbylånga, 59 km, provisorisk godstrafik.
1909-11-25 *Borgholm–Färjestaden, 44 km, allmän trafik.
1910-02-01 *Färjestaden–Ottenby, 52 km, allmän trafik.
Omläggning
1927 anlades en växlingsbangård för sockerbetstrafik med triangelspår vid Lundtorp, 3 km öster om Färjestaden. Tåg kunde därmed framföras direkt Borgholm–Mörby-långa men detta utnyttjades endast under betkampanjerna.
Nollpunkt
Färjestaden
Anmärkning
a) Färjestaden och Mörbylånga var säckstationer liksom föreningsstationen med BBJ, Borgholm.
b) Ingångslinjen till Färjestaden, som var gemensam för linjerna från Borgholm och Ottenby, delade sig vid Lundtorps skiljeväxel 2 km österut.
SÖJ uppgick 1928-01-01 i Ölands järnvägar (se härefter dessa, även för trafikplatsdata).
Ölands järnväg (ÖJ) Bandelarna
667, 668 och 669
ÖJ uppstod 1928-01-01 genom fusion av Borgholm–Böda järnväg och Södra Ölands järnväg (för tidigare data se dessa)
Ekonomiska svårigheter tvingade på 1920-talet både BBJ och SÖJ att vädja till staten om hjälp. Sådan gavs också i form av efterskänkta lånekostnader, men som motprestation krävdes en sammanslagning av banorna som möjliggjorde rationaliseringar. Dessa kom även till stånd, bland annat genom ett tidigt införande av motorvagnsdrift, och tillgångarna förvaltades sparsamt och klokt. Medaljens baksida var den mycket låga lönesättningen. Liksom på andra håll innebar andra världskriget ett uppsving varefter konkurrensen från vägtrafiken undan för undan berövade järnvägen mycket av dess trafik, inte minst den viktiga bettrafiken, och förlusterna tilltog. Den lokala oppositionen mot nedläggning var stark men det hjälpte inte.
Längd
151 km
Spårvidd
891 mm
Förvaltningsort
Mörbylånga
Trafikförändringar
1961-10-01 † all trafik
Förstatligad
1947-07-01 egen ansökan
Fjärrblockering
1953-10-01 Lundtorp skiljeväxel, lokal fjärrstyrning; Färjestaden.
Upprivning
1961–62
Anmärkning
a) Nedläggning av Bödalinjen övervägdes på 1930-talet. Det var meningen att ÖJ:s busstrafik skulle ta över. Frågan lämnade emellertid inte utredningsstadiet.
b) Från 1948-05-09 pågick allmän tågfärjetrafik, 891 mm, Kalmar–Färjestaden. Den började för internt SJ-bruk 1947-09-30 och fortfor t.o.m. 1962-05-04 för att transportera järnvägsmateriel till och från Öland. Leden användes bl.a av stenindustrin i Grönhögen med omlastning i Ölands Eketorp, 4 km, norr om Ottenby.
c) Ett stort spårupprustningsbehov vägdes in i nedläggningsprocessen.
d) Borgholm förblev Ölands enda station med plattform!
e) Banan hade tre säckstationer: Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga.
Litteratur
Ove Johannesson, En bildberättelse om Ölands järnväg, u.å.
Hjalmar Nilsson, Ölands järnväg, 1970
Göran Adolfsson, Sune Lantz & Hjalmar Nilsson, Ölands Järnvägar, 1987
Eric Fransson, En stins minns … Ölands Järnväg 1924–1955, 1998
Jan-Olov Svensson, Ölands Järnväg, 2009
Ölands järnväg (ÖJ)
Bandelarna 667, 668 och 669
ÖJ uppstod 1928-01-01 genom fusion av Borgholm–Böda järnväg och Södra Ölands järnväg (för tidigare data se dessa)
Ekonomiska svårigheter tvingade på 1920-talet både BBJ och SÖJ att vädja till staten om hjälp. Sådan gavs också i form av efterskänkta lånekostnader, men som motprestation krävdes en sammanslagning av banorna som möjliggjorde rationaliseringar. Dessa kom även till stånd, bland annat genom ett tidigt införande av motorvagnsdrift, och tillgångarna förvaltades sparsamt och klokt. Medaljens baksida var den mycket låga lönesättningen. Liksom på andra håll innebar andra världskriget ett uppsving varefter konkurrensen från vägtrafiken undan för undan berövade järnvägen mycket av dess trafik, inte minst den viktiga bettrafiken, och förlusterna tilltog. Den lokala oppositionen mot nedläggning var stark men det hjälpte inte.
Längd
151 km
Spårvidd
891 mm
Förvaltningsort
Mörbylånga
Trafikförändringar
1961-10-01 † all trafik
Förstatligad
1947-07-01 egen ansökan
Fjärrblockering
1953-10-01 Lundtorp skiljeväxel, lokal fjärrstyrning; Färjestaden.
Upprivning
1961–62
Anmärkning
a) Nedläggning av Bödalinjen övervägdes på 1930-talet. Det var meningen att ÖJ:s busstrafik skulle ta över. Frågan lämnade emellertid inte utredningsstadiet.
b) Från 1948-05-09 pågick allmän tågfärjetrafik, 891 mm, Kalmar–Färjestaden. Den började för internt SJ-bruk 1947-09-30 och fortfor t.o.m. 1962-05-04 för att transportera järnvägsmateriel till och från Öland. Leden användes bl.a av stenindustrin i Grönhögen med omlastning i Ölands Eketorp, 4 km, norr om Ottenby.
c) Ett stort spårupprustningsbehov vägdes in i nedläggningsprocessen.
d) Borgholm förblev Ölands enda station med plattform!
e) Banan hade tre säckstationer: Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga.
Litteratur
Ove Johannesson, En bildberättelse om Ölands järnväg, u.å.
Hjalmar Nilsson, Ölands järnväg, 1970
Göran Adolfsson, Sune Lantz & Hjalmar Nilsson, Ölands Järnvägar, 1987
Eric Fransson, En stins minns … Ölands Järnväg 1924–1955, 1998
Jan-Olov Svensson, Ölands Järnväg, 2009
|
| |
| Källor och referenser |
| Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata
2009 |
| Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920 |
|
Mer om ovanstående
www.historiskt.nu (öppnas i nytt fönster) |
|