|
Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hålställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status
|
| Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
| Avky |
(Avesta-Krylbo) |
|
|
|
1988-05-29 | |
| Avc |
(Avesta
C) |
|
|
|
1986-06-01 | |
| Avky |
(Avesta
Krylbo) |
|
|
|
1970-05-31 | |
| Ky |
(Krylbo) |
h |
0,000
| 80
|
1873-12-01 |
stn ansl KNJ; FS |
| Str |
Strömsnäs |
|
1,100 |
87 |
1938-05-15 |
lokstation+hp, † b1940t, BI 1948; ansl KNJ; |
| Bns |
Bergsnäs |
|
1,100 |
87 |
|
lokstation+hp; ansl KNJ; |
| |
lmk |
|
1,100 |
|
|
km 1,103 = 1,000 |
| |
Avesta bruk och såg |
|
2,500 |
|
|
Avesta bruk och såg ssp, BI |
| |
|
|
|
|
|
|
| Acm |
Avesta
centrum |
|
3,500 |
86 |
1978 |
† 1978-08-01, BI 1979, hp
2005-09-15; PH |
| Avn |
Avesta
N |
|
3,500 |
86 |
1970-05-31 |
lp 1968-05-12 |
| Avt |
Avesta |
v |
3,500
|
86
|
1880-11-08 |
stn I hlp 1966 |
| Snb |
Snickarbo |
v |
11,500
|
91
| 1880-10-30
| hp <1883, hlp ~1902, I stn, I hlp 1959, † 1964-05-31,
BI 1973 |
| Snb |
Snickarbo |
|
11,600 |
|
1975-06-17 |
avx, ts 1978-05-22; IS |
| Dh |
Djuphällen |
|
16,400 |
94 |
1911-11-01 |
hp 1883, † b1940t |
|
Nås |
|
|
|
1880-10-30 |
hp |
| |
Nåsån |
|
17,000 |
|
|
bro 78 m |
| Hm/Hdm |
Hedemora |
h |
22,900
| 109
|
1880-11-08 |
stn, † G 1995-06-12; PS |
| Skb |
Skönsbo |
|
27,000 |
108 |
1922 |
hp, † 1939-05-15 |
| Sjb |
Sjönsbo |
|
27,000 |
108 |
1880-10-30 |
hp ~1930 |
| Vhy |
Vikmanshyttan |
h |
30,200
| 114
|
1971-11-30 |
ssp, ts 1986-08-21; IS |
| W, Vn/Vhy |
Vikmanshyttan |
|
30,300 |
114 |
1880-11-08 |
stn, † P 1968-05-12, † 1971-09-01, I ssp
1971-11-20; småbana V-hyttans industri |
| Kuv, Ksn/Kuv |
Kullsveden |
v |
36,600
| 170
|
1880-11-08
| stn, † P m1950t, I lp 1959, † 1970-06-01,
BI 1970 |
|
Bispberg |
|
|
|
1880-11-08
|
|
| St |
Säter |
h |
38,900
| 159
|
1880-11-08 |
stn, † G 1989-09-01; PS |
| Ov |
Ovangårdarne |
|
39,900 |
150 |
1908 |
ssp, I infogad i Säter stn ~1940; spår till Säters hospital |
| Sbo |
Solvarbo |
|
45,600 |
154 |
1881-10-13 |
hlp <1883, hp, hlp ~1920, hp – 1930, † 1939-05-15 |
|
Solfvarbo |
|
|
|
| |
| Våä |
Våbäcks
grusgrop |
|
48,000 |
|
|
grp, BI 1977; <1974-09-02 Gustafs grusgrop (Gtfg) |
| Gtf |
Gustafs |
h |
50,200 |
156
| |
|
| G, Gs/Gtf |
Gustavs |
|
50,200 |
156 |
1881-10-11 |
stn, † P 1968-05-12, † 1978-04-01; IS |
|
Svärdsjö |
|
54,100 |
143 |
1911-11-01 |
hp, † 1939-05-15 |
| Nby |
Naglarby |
|
54,100 |
143 |
1881.10.13 |
hp |
| T, Sta/Sau |
Stora Tuna |
v |
57,200
| 144
|
1881-10-11 |
stn, † P 1967-05-28, †1989-09-01; IS |
| |
Tunaån |
|
59,700 |
|
1880 |
bro 83 m |
| Rå |
Rågåker |
|
61,000 |
132 |
1881-10-13 |
hp <1883, † 1939-05-15 |
| |
port |
|
63,200 | |
|
under spår från Borlänge gbg, 68 m |
| Be, Blg |
(Borlänge
C) |
|
23,800 |
133 |
1964-1108 |
stn, FS |
| Be, Blg |
(Borlänge) |
|
23,400 |
138 |
1875-12-32 |
stn, † 1964-11-08;småbana Domnarvet -
Kvarnsveden |
|
Södra Dalarnes järnväg, SDJ
Krylbo–Strömsnäs, 1 km, av Krylbo–Norbergs järnväg inköptes 1876 och Siljans järnväg övertogs 1912-01-01 (se för äldre data dessa).
Beslutet om en järnväg från Norra stambanan utmed Dalälven mognade fram sedan man kommit underfund med att detta skulle bli billigare än en kanalisering och även ge andra fördelar. Pengarna räckte emellertid inte till en järnväg ända till Siljan utan man fick stanna i Borlänge.
Sedan Siljans järnväg fullbordat denna etapp men råkat i svårigheter förvärvades den av SDJ, som sedan verkställde förlängningen till Rättvik dit de konkurrerande Gävleintressena redan hade nått.
God både resande- och godstrafik låg bakom SDJ:s vinster, och linjen höll sin ställning som led i den viktigaste förbindelsen Stockholm–Dalarna.
Koncession
1876-04-12 Strömsnäs–Borlänge.
1880-12-10 Krylbo–Borlänge, reviderad, och Kullsveden–Bispberg.
1881-06-17 Borlänge–Båtsta, förföll. Sträckan byggdes sedan av BSJ.
1899-03-17 Knippboheden–Rättvik.
Längd Totalt 137 km, av SDJ öppnade sträckor 101 km.
Förvaltningsort
Hedemora till ~1915, sedan Gävle (Gävle–Dala järnväg). Dock viss personal kvar i Hedemora till förstatligandet.
Trafikförändringar
1874 *Strömsnäs–Avesta, 3 km, industritrafik
1880-11-08 *Strömsnäs–Säter, 38 km, och Kullsveden–Bispberg, 3 km, allmän trafik.
1881-10-11 *Krylbo–Strömsnäs, 1 km, och Säter–Borlänge, 25 km, allmän trafik.
1914-12-22 *Knippboheden–Rättvik, 31 km, allmän trafik.
1914-12-22 †Knippboheden–Insjöns hamn,
3 km, persontrafik, i samband med att Knippboheden–Rättvik öppnades.
1934 †Kullsveden–Bispberg, 3 km, persontrafik, i huvudsak redan 1931.
1968-05-12 †Krylbo–Borlänge, 64 km, lokal persontrafik.
1970-06-01 †Kullsveden–Bispberg, godstrafik.
Samband
SDJ ingick 1914 i trafikförvaltningen Göteborg–Stockholm–Gävle och dess efterföljare Göteborg–Dalarne–Gävle
Omläggning
a) Spåret Strömsnäs–Krylbo ersatte tidigare anslutning via KNJ.
b) 1958-11-17 omlades linjen genom Borlänge till ett nordligare läge på banvallen till f.d. industribanan Borlänge–Kvarnsveden, 2 km. Därpå följde 1 km nyanlagd sträcka till då ännu trafikerade Falun–Västerdalarnes järnväg vid Båtsta fp, som sedan med 4 km följdes till Repbäcken.
c) 1961-09-01 omlades infarten söderifrån till Borlänge.
d) 1964-11-08 öppnades en ny linje genom Borlänge med en ny station som invigdes 1965-12-01. Linjeförlängning 1 km tillsammans med ovan nämnda.
e) 1977-11 linjerätningar Gagnef–Insjön.
Förstatligad
1947-07-01 statligt bolag, del av GDG-förvaltningen. Till SJ 1948-07-01.
Elektrifiering
1948-05-09 [Krylbo]–[Borlänge], 63 km.
1978-05-28 [Borlänge]–Rättvik(–Mora),
65 km.
Linjeblockering 1978-06-01 Borlänge–Hedemora, automatisk.
Fjärrblockering
1978-06-08 (Borlänge)–(Hedemora); Gävle.
1978-11-16 Hedemora–(Avesta Krylbo);
Gävle.
1982-11-01 Repbäcken stn, lokal fjärrstyrning; Borlänge.
ATC
1985-03-29 (Avesta Krylbo)–(Borlänge).
1985-09-13 (Borlänge)–Rättvik.
1987-04-28 (Borlänge stn, delvis).
Upprivning Kullsveden–Bispberg 1971.
Nollpunkt Krylbo för Krylbo–Rättvik, Knippboheden för Knippboheden–Insjöns hamn.
Anmärkning
a) Ett 3 km industrispår Ovangårdarna–Säters hospital trafikerades 1908-07–1952 med kalk från Säters kalkverk och kol till sjukhusets värmeanläggning.
b) 1988-07-01–2002-03-31 var banan stomnätsjärnväg.
Litteratur
Olof Jonasson, GSG och GDG samt Mellansveriges näringsliv, 1949
Lars Olof Lind, Siljansbanan, 1984 (SJK 39).
– ”Att öppna en bro”, Tåg 9/1992.
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920.
SDJ ingår från 1990 som del i Dalabanan.
Källor och Referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK
Järnvägsdata 2009. |
|